Måndag

och värken i benen efter nattlig promenad i fjällvärlden börjar ge med sig. Otränad, inte minst sedan benbrottet, men det är ju nu mer än två år sedan. Kanske är det åldern, för det kan väl inte vara vikten? (Värka tills natten kommer, som det väl står i en psalm...)

På natten, på väg mot renarna, stannade jag vid en bro och fotograferade en ensam fiskare i Ljungan. På stranden lyste hans lägereld. Stilla natt, klockan var en bit över midnatt: