Sossarna

är inget parti. Det är en rörelse som lyhört och långsiktigt byggt landet under nästan ett sekel. Det har byggts av pragmatism. Nerifrånperspektivet har tonsatt bygget - hålla ihop landet.

Det har gjorts misstag hela tiden. Men den långsiktiga, jämställda, jämlika ambitionen har valt väg.

Kompromissen och det grundläggande människovärdet har burit genom idel nya utmaningar.

Denna i grunden egalitära syn fungerar än, men får inte misstolkas som nivellering.

Vänster-höger, stad-land, unga-äldre, ursvensk-nysvensk: Det är vi tillsammans som bygger landet.

Det var när vi förlorade oss i procentsiffror (akassa, sjukersättning, skattesatser) vi förlorade perspektivet. Metoderna är inte politiken, de är bara jämlikhetens instrument.

Vinst eller inte är inte saken, men trovärdiga gemensamt bevakade ordningar för allas lika rätt och gemensam finansiering är det avgörande.

Medger gärna att den större globala arenan (bla EU) ställer nya krav. Men i grunden måste samma politiska ideal kunna göras globala.

Argumenten måste hämtas i människans lika värde, inte i politiska utopier eller plakatpolitik.

Vi måste få en ledare som ser detta. En vänsterkandidat måste gå till höger (Håkans misstag). En högerkandidat gå till vänster (Monas misstag).

En ledare måste ge utrymme för fler för att täcka en större bredd (Görans misstag).

Då kan den stora amorfa kompromissen bygga ny framtidstro. Det öppna perspektivet som ser hela världen är en förutsättning.