Allmaktsguden
Den Väldige:
Enastående Annorlunda.
Ärad med guld i spiror
och ofattbart höga tinnar och torn.
Allsmäktig, sa folk.
Och tänkte sig konungslig makt,
och gränslös prakt.
Jag tror inte det.
Annorlunda. Det är mest det.
Helt annorlunda.
Skapare - javisst.
Alltets kreativa ingångsättare.
Och Frälsningen.
Allas hopp.
Domshanden ska en gång kalla
allt tillbaka.
Ur hand, i hand.
Med din hand
i GUDs hand.
Den allmakten valde GUD.
Men inte vardagens magiska
kontrollförsök.
Ingen privilegiestat för de heliga.
Bara tillgänglighet,
och evighet.
En fast lina som löper genom universats krokar:
Tillvarons röda tråd.
Annorlunda.
Men nedgjord till ickegud
då Annorlundaheten
kontrolleras av människan
och hennes system.
Det är en gemenskap av utanförskap.
De fattigas Syskonskap.
Nakna - på väg mellan vaggan
och graven.
Bara fyllda av det enda:
GUD som utgör vägen;
dess början och dess slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar