Jag vet ju inte om du följer den burleska serien Game of Thrones. På ytan är det en saga, tiden är odefinierad, kungarna okända, religionen oklar. Den ser ut att handla om strid mellan gott och ont. Men visst verkar det som om det goda lyser med sin frånvaro? Hätsk, härskarlysten hämnd verkar vara kärnvärdet. Men rätt som det är glimtar lite godhet till, eller kärv vänskap, ofta från ganska oväntat håll. Onda dör. Men det gör också goda.
Kanske är den påkostade serien en berättelse om vår tid. Inga sanningar räcker särskilt långt. Vänskap, eller släktskap, är inget vi kan lita till. De mest oväntade, och okända, kan bli en bundsförvant en delsträcka på vägen. Gamla drakar och gudar vilar lättväckta under ett täcke av nivellism och nihilism. Utanför gränserna finns horder som hotar oss, och de saknar helt vår förfining. Det är bättre att nu hugga någon annan i ryggen än att de senare hugger min rygg. Det goda låter sig inte fångas, definieras och hanteras, och förmås därför inte användas i striden mot ondskan.
Är det så illa. Det okända stämplas som terrorism. Då kan det, och de, utdefinieras och skjutas ned. De kom med sin tunna världsbild till oss. Vi tog deras bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar