lördag 14 februari 2015

Vad är då en människa?

Kanske ett förord till boken jag jobbar med, om Vetandet och Meningen.

Skörhet och styrka – det är vad jag tycker mig se. Kanske brukar de vara motsatser, men ifråga om Livet verkar de vara kompanjoner. Den skira verkligheten har med minsta marginal byggt livets förutsättning under miljardtals år. Ännu har vi inte helt genomskådat hur det gick till, liksom vi ännu har ett stycke väg kvar innan vi helt genomskådat livsundret i det lilla: Inne människokroppen pågår de mekanismer som möter nya svar varje dag, och ännu återstår många vikar i kunskapens hav att upptäcka. Dock har Livet en aktningsvärd ålder – nog är det styrka.

1492 sökte Kolumbus sjövägen till Kina. Oväntat låg det en amerikansk kontinent emellan. De följande 100-150 åren öppnar sig ett fönster i mänsklighetens historia som bröt upp den gamla världsordningen och världsbilden. Jorden var rund, och rörde sig runt solen. Och kyrkan fick panik. Luther bröt ungefär samtidigt upp de teologiska sanningarna. Kopernikus och Galilei öppnade vetenskapens fönster. Newton och Darwin följde under de kommande århundradena och Upplysningstiden vred tolkningsföreträdet ur kyrkans händer. Det skapade ett spänningsfält som vi ännu inte har funnit en tillfredsställande lösning på, och den omöjliggjorde dialogen. Kyrkan blev alltmer på efterkälken och kramade en världsbild som för varje nytt århundrade blev allt mer obsolet. Men det är ändå inte det värsta. Teologerna förlorade där sin möjlighet att bidra till det universella samtalet, och att fördjupa sin egen reflektion i takt med vetenskapens ständigt nyöppnade fält.

Det blev vetenskapen som tog kyrkans plats, och kände beundran inför Skapelsen. Skapelse pågår – det är vetenskapens syn, och genom den ökande takten av nya upptäckter, slutsatser och kunskaper justerades gamla omöjliga världsbilder. Under 13,8 miljarder år har skapelse pågått. Men kyrkan satte sig på åskådarplats. Både i fråga om GUDs agerande och beträffande naturvetenskapens kunskapssökande. Människans roll som medskapare missförstods och dialogen mellan trons folk och vetenskapens uteblev. Med fara för eget liv bröt de första vetenskapsmännen upp nya fält. Och på deras kunskapsstege klänger nutidens forskare. Vetenskapen finner glädje i att utforska och observera naturen. De drivs av en hypotes, som testas, verifieras, och redovisas. Andra tar vid och bekräftar, reviderar eller underkänner tesen. Ny kunskap hopas. Nya hypoteser formuleras och testas...: Newton hörde äpplet falla, en hypotes – eller frågeställning – formulerades, experiment utfördes, hypotesen fick namnet gravitation och beskrevs. Kunskap samlas och bildar skikt på vilka ny kunskap ansamlas.

Boken rör sig från svarta hål till sorgen, från kvarkar och kvantteori till barnets oskyldiga ögon som släpper in nytt ljus. Vi rör oss från Newton, Einstein och Hawking till Paulus. Den är som ett pussel med många många bitar. Vår uppgift i livet är att lägga det pusslet, och att vara bitar i det. Av de cirka 110 miljarder människor som hittills har fötts på jorden lever just nu 7,3 miljarder. Ca 6% av alla människorna som funnits lever alltså nu. Du är en av dem.

De första att hylla Jesus var stjärnskådarna. Kunskapens träd frestade i Eden. Hela bibeltexten är genomborrad av spänningsfälten kunskap - dårskap, ljus - mörker, vetande - ignorans: De visas ord är som oxpikar, och samlade tänkespråk som väl islagna spikar. De kommer från en och samme herde. Pred 12:11 Människans väg är ett sökande efter kunskap och sammanhang. Vetande och Mening är ledtrådar i svaret på frågan: Vad är då en människa?



Inga kommentarer: