söndag 25 april 2010
Sippa - låter det inte ekivokt?
Blå-, vit och back. Så finns det gul. Tänker mig en röd-, stall-, berg-, ö- och varför inte en stadssippa.
De samlar våren. Sökte blåsippan. Först i en backe vid Tjolöholm där jag trodde jag visste den fanns. Nada. Sedan, en annan safe-place - Västkustgården. En söt tjej kom fram och undrade om jag behövde hjälp. Sa blygt att jag bara sökte en blåsippa att fotografera, att jag hittat en. Tjejen som inte var lika imponerad av en, pekade uppför brinken, vad är det då? Hela backen stod blå, jag hade funnit en.
Sedan presenterade jag mig. På den gård där jag verkat under decennier. Jag blev igenkänd på en son.
Mina spår var upplösta i historien. Som blåsipporna...
(PS. Konstaterar att blåsippan (Hepatica nobilis Schreb) är en ädel hepatica (låter väl snarare som en sjukdom) medan vitsippan (anemona nemorosa) hör till anemonerna, liksom backsippan (anemona pulsatilla). Ekivokt. Jo, aningens... DS)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oavsett, så är det fantastiskt vackra!
Mer ekivokt än avsoppande kommentarer?
Skicka en kommentar