Förra gemensamma konferensen var Shane Claiborne på plats. (Han är nu på alliansmissionens konferens och möter algolagnerna där.) Vi har Jim Wallis. Han ser i vart fall lite mer småborgerlig ut - till skillnad från den ynge Claiborne som mera liknar den unge Wallis.
Båda står för budskapet att om det Goda budskapet inte är Gott budskap för de fattiga är det inte Good News för någon.
Den sitter vi i en småborgerlig medelklass och slickar i oss. Frivilligt. Ja, vi betalar för att det ska sägas till oss. Kniven ska vridas om flera varv. Så är vi fostrade (och det gäller som tydligt inte bara våra tre kyrkor). Vi älskar att gå till kyrkan och känna oss nedsänkta i ofullkomlighet. Därför blir det så patetiskt att det som andra uppfattar av oss är präktighet. Det är här symboliken med S&M har relevans. Vi både plågas och plågar. Men på att rätt teoretiskt plan.
Det är på allvar. Jesu kallelse; "Följ mig" gäller. Men den kan ske lite på distans, delvis på entreprenad. Numera trådlöst.
Wallis har välkomnat den nya kyrkan men ställt den relevanta frågan; Det är gott och väl att ni blir ett, men vad blir ni?
Där sitter vi nog än med våra olika uppsättningar bilder.
Men programledningen måste ha en avsikt med att låta oss huka oss under Claiborne och Wallis. Det är inga allmäna "feel-good"-pojkar som kommit till oss. De talar revolution, antar att de på något sätt lever den.
Själv talar jag om postkristendomska på ett par seminarier. Är i S&M-branchen ni vet.
Vi vet att det i grunden handlar om hur vi lever. Idén är rätt klar. Skönt med en handfast teori.
Här Wallis i lätt redigerad form och i ordning:
Jim Wallis leder en radikal kristen rörelse i Washingtontrakten. De har stått för en tydlig kristen rörelse under decennier, inte dragit sig för kritisk analys av tex amerikansk politik. Via tidningen Sejourners har de varit en profetisk röst och var nog stilbildande för tidningen Trots allt under 70 och 80 talen.
Nu är han på vår konferens och talar. "Jag vill att min tro förvandlar mig och att den tron förvandlar" är vad Jim hör unga människor säga.
Med exempel från amerikansk våldsverkligheten argumenterar han för sin sak. Han gladdes över de tre kyrkorna som nu planerar i Sverige. Men det viktiga är vad det blir för kyrka.
Växande församlingar i en döende stad, blomstrande församlingar i en lidande miljö - the world is my parish. (som John Wesley sa)
Utmaningen från behov i samhället.
Han talar ännu rätt amerikanskt, vilken av våra församlingar adresserar storstadens gängbildningar?
Bortglömda platser och människor utmanar oss. Kris är hot OCH möjlighet. Hoten skrämmer oss, men vi borde fråga hur det förändrar oss. Klimatfrågan utmanar till förändring - det är omvändelse.
De stora sociala omvälvningarna startade i väckelsen. Wesley, Finney, i olika länder. Finney inbjöd människor, ”signade” dem för att arbeta för att slavhandeln skulle upphöra, det var liksom konsekvensen av omvändelsen.
Kristen tro får inte bara vara individualism. God is personal, never private.
Gud vill förändra allt - med början i vårt eget liv.
Jesu första "spelning" var i Nasaret. Good news to the poor. Om evangeliet befriar dig, tacka Gud. Om det inte är the good news för de fattiga är det inte Good news för några. Förändra saker i världen.
Hopp är vad som saknas i vår tid, efter en kritisk passage av kritik, också mot Obama. Det handlar om att förflytta berg, det är vad gudsfolket gör.
Wallis slutar med en historia om Sydafrika. Tungt beväpnade bevakade gudstjänsten. Tutu predikade, polisen trängde in, "vi äger det här landet, din tro och din Gud" sa polisen till Tutu. "Ni är mäktiga, men ni är inte Gud, eftersom ni redan förlorat inbjuder jag er till den vinnande sidan".
Dansande folk mötte polisen, apartheid var på uppehällningen. Tro som bär hopp, ger action, leder till förvandling.
Tron är det vi ännu inte ser. Omständigheterna förändras. Vi förflyttar Berg.
Sa Jim Wallis. Samtal vidtar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar