En bred solgata ger min tanke en vägren att följa. VM i radion, hav och måsar, på ön en skock svarta får. Barn som trotsar kylan i vattnet. Det är min ram för postkristendomska tankar.
På söndag låter jag det handla om Skapelsen, den första av sju scener där himmel mötte jord. Guds Ande svävade över vattnet. Gud sa sitt Varde! Och det blev. De andra scenerna, varav bara några nu blir predikningar är: 2 exodus - befrielsen (Gud som en molnstod om dagen, eldstod om natten, brinnande buske, manna i öknen). 3 inkarnationen (änglarna sjöng, Gud blev människa). 4 dopet (duvan, en röst; denne är min älskade son). 5 korset (förlåten rämnade, ett stort mörker, solen stannade). 6 graven (en man i vita kläder mötte de sörjande). 7 pingst och himmelsfärd (ängel, eld från himlen, myndighetsdagen för apostlarna och kyrkan).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar