men Daniel tog priset på bröllopet som upptog nattions intresse under går dagen - själv satt jag på sammanträde för att bygga förutsättningarna för en ny kyrka. Nu har jag försökt fånga upp en del av stämningarna, mest har jag läst och lyssnat till talen. Jag älskar tal. Goda tal har själ. Daniels var ett verkligt genombrott.
Lugn, välplanerad, leende - växlade mellan svenska och en riktigt god engelska (bättre än Svanberg) - och mycket text "mellan raderna".
Jag bryr mig inte om kungahuset, men jag gillar människor. Har mött kungen och drottningen, i det personliga samtalet ser man mer. Uppgifterna är rätt hopplösa och passandet gör dem mer till staffager än människor, och att mitt i det förbli människor är inte enkelt. Tror att bernadotterna fått en tillgång i det. Blått blod tror jag inte ett ögonblick på. På egna kudden är livet lika.
Gratulationer till brudparet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar