Den desperata regeringen sjunger på sista versen. Förra gången de tvingades lämna Rosenbad klämde de till med att privatisera bl a Chalmers som ett av deras sista beslut: Föra det bortom demokratins kontroll, som den i övrigt intellegente och mycket sympatiske Per Unckel kallad det för i KUs utfrågning.
Nu ska kd få en julklapp och åka runt och sälja Attefallshus-idén. Genom att alludera på det folkliga begreppet friggebod, som myntades på gatan, ska de nu försöka lansera det språkligt sett korkade Attefallshuset (en gravt uppskrämd friggebod med bostadsrätt). Kanske blir begreppet synonymt med återinförandet av backstugusittare – gamlingar satta på undantag. Eller med hänsynslös exploatering av de fattiga.
Attefall är ett vackert tagetnamn; ett hitt-på-namn, även om vi har gamla kungsätter som Atterdag. Men attefallshus betyder inget. Enda användningen jag kan se är likheten med återfall. Alkoholisten som tar ett attefall. Eller attefallsförbrytare.
Förslagen rymmer en del klokt, och somligt som mer är otänkt populism, typiskt valårsfläsk. Att t.ex. liberalisera planbestämmelserna och ge möjlighet att bygga typ anhörigbostad i enfamiljshus tror jag är rätt tänkt. (Även om också detta kan missbrukas.) Men att, utanför planbestämmelser, släppa loss ett oreglerat byggande är nog inte genomtänkt. Friggebodens 10 m2 blev 15, nu slås fast 25. Stannar det där? Varför inte 50 m2, eller 100?
Så slås det byråkratiska, men för ett modernt samhälle nödvändiga, planmonopolet sönder. Det välordnade landet kan snabbt erodera till ett bostadsmässigt U-land.
Kanske blir termen Attefavelas den mest rimliga. Vill kd förknippas med kåkstäder?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar