måndag 20 oktober 2008
Nord 7
På den breddgraden befinner sig nu båtarna i Volvo Ocean Race, snart ekvatorn. Här hemma ringer telefonen, öden och alldeles vanliga vardagligheter kommer in i min höstvärld. Tänk vad telefonen överbryggat gap - distanser som dittills inte kunnat överbryggas. På liknande sätt är det med Internet, mail och bloggandet. Men inget revolutionerade nog så mycket som just telefonen. I Klövsjö berättar man gärna om de tidiga upplevelserna då man gick till byns växeltelefonist och tog emot de korta meddelandena. En man hade, som många andra, en son i Amerika. En dag - meddelades det - skulle sonen ringa. Tid avtalades, det var eftermiddag. Mannen väntade nervöst, tog emot samtalet och hörde den kända rösten på långt avstånd. Efteråt kunde han berätta att sonen gått upp i ottan för att tala med sin far, för - som den gamle sa - rösten går så långsamt över Atlantens botten att sonen fick gå upp tidigt på morgonen för att fadern skulle höra honom på eftermiddagen i Klövsjö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar