Familjen Wallenbergs sätt att förvalta sitt nedärvda kapital redovisas i ett granskande program från Svt:s Uppdrag granskning. Mycket bra. Wallenbergs stiftelser med rötter i 1920-talet grundlades i en annan tid. Heder och idealitet hade hög trovärdighet. Nu visar reportaget att familjens nuvarande företrädare justerat om fördelningen av familjens pengar, anslagen till forskning ökar inte på långt när så mycket som löneutdelningen till den egna familjens medlemmar.
Stiftelseinstrumentet är till för en långsiktig förvaltning i enlighet med stiftarnas avsikter. Det är tragiskt att se hur man spelar med dessa intentioner och istället sprider avkastning in i sina egna fickor.
Tider förändras, men girighet är i alla tider girighet. Stiftelsernas skattebefrielse, säkrad genom lagstiftning, är inte till för att missbrukas. Skäms Wallenbergare!
1 kommentar:
Jag såg också programmet och ansluter mig helt till dina tankar.
Girigheten breder ut sig, men jag undrar om inte finanskris och lågkonjunktur ändå kan få det goda med sig att människor blir mer uppmärksamma på sådana här plumpar i samhället.
Skicka en kommentar