fredag 9 januari 2009

Sitter på förklaringsberget


med nära 500 andra som med-arbetar i våra tre samfund. En fantastisk samling av folk, erfaren-heter travas och utmaningar i föredrag och seminarier levereras på löpande band.

Ylva var utmaningen som står sig i mitt inre. Hennes läsning av Apg 10 då Petrus genomgår sin kulturevolution var fantastisk. Han möter Cornelius och möts av respekt, jag är en människa som du - är hans budskap. Det enda budskap vi innerligen kan möta varandra med.

Har också gjort en mindre kulturresa i denna Arnbygd. Bilden från en kyrkogårdsentré.

Följer debatten på Dagen där man förfäras över karismatikens närmande till påven - så beskrivs det - och jag förfasas över hur sådana inlägg kan skrivas i denna tid.

Vi är varandras väg till himlen - någon annan förståelse är inte möjlig. För mig går inte gränsen vid korset, bara vid mötet med Gud.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Så det finns anledningar att befinna sig i Arntrakter ändå? Minns en annan skälla...

Förklara gärna vad du menar med påven. Jag är okunnig om detta ord - tror jag.

Anonym sa...

Pingströrelsens företrädare och Ulf Ekman talar alltmer positivt om katolska kyrkan, de har mötts inte minst i fråga om familjesyn och värn för livet. (I klump kallar jag dem för karismatiska). I grunden är respekten för varandra bra, men traditionella människor som vant sig vid att se negativt på "papisterna" reagerar. Jag menar att vi måste respektera varandra, tro gott om varann. Det innebär inte att vi behöver vara överens. Enhet utan enighet - det är något för Earthlings./PA