Förstår dem. Lättare att andas på sommaren.
Anda. Ett svårt ord. Kristen anda. Hur är den?
Noterar AdHocs reaktioner på kristna syskons artiklar på Gemensam Framtids blogg. Och Pastorns Ingridienser som reagerar.
Funderat under aftonen hur man tänker. Hur rätt jag än har. Om det träffar en människa. Hur säger jag då det? Nu tror jag dessutom de har fel, men även om de hade rätt, hur tänker man när man säger som de säger om andra människor? Det handlar om homosexualitet, det handlar om homosexuella. Det handlar inte om att döda, ljuga, stjäla, vara kärlekslös, vara girig och allt annat som är så tydligt utpekat som mänskliga brister, eller synder. Om allt det tiger de. Som om Bibelns ord bara ibland kan användas för att vara torped mot det man utpekar som ondskan.
Det är något som inte stämmer.
PastorLasse har gjort en superkort god bibelsummering i sin konfirmandrapport. "Längtan var enorm."
Det handlar om den man väntade, som var Gud och människa. Detta möte man längtade efter är kristentrons fokus. Det är befrielse och bemyndigande. Mest av allt är det ett möte mellan en levande människa som söker och en levande Gud som söker (dig).
Detta möte är startpunkten för kristen tro. Ur och i den vandringen, tillsammmans med Gud som blev människa, växer det liv som ger glimtvisa skymtar av helighet.
Ingen av oss kan veta vilkea blottor i oss som kommer att läggas i dagen, som utmanar oss. Bibeln indikerar en hel del, se ovan.
Denna vandring kännetecknas av ett ord. Det är inte tro (som ibland uppfattas som ett färdigt paket), det är inte lydnad (även om vi behöver lära oss att lyda), inte underkastelse (även om vi lär oss att inordna oss), men det är kärlek.
Allt det som faller utanför denna ram måste vi be Gud om att bränna bort, genom sin kärlek. Det var därför Gud blev människa, för att möta oss.
Fy alla ni, som paketerar tron så att den exkluderar - det är vintertid, och ni andas inte.
PS. TelBlue har nu kommit av sin sten och begett sig iväg efter de andra till Stockholm. Därmed får de ett par poäng för den sträckan och kan delta i de två kvarvarande tävlingsmomenten. De är dock 7 poäng efter Puma och kampen om andraplatsen är väl i princip avgjord. TelBluekaptenen har utmärkt sig i intervjuer där han visar att han fortfarande inte vet vilket grund de körde på. Så vem vet om de tar sig hela vägen till Stockholm. 12 45 startar "hamntävlingen" på söndag, men den sker ute på fjärdarna innaför Sandhamn.
PS2. Svaret på gårdagens fråga är Brattön, granne med Älgö. En fantastisk skärgård som börjar med höga och beväxta berg (Brattön närmast fastlandet), sträcker sig rakt västerut och slutar i Åstols kala klippa bemängd med hus längst ut i Marstrandsfjorden.
34 kommentarer:
Du har ett klokskap som gör gott!/ E
P-A skriver: "Det handlar om homosexualitet, det handlar om homosexuella. Det handlar inte om att döda, ljuga, stjäla, vara kärlekslös, vara girig och allt annat som är så tydligt utpekat som mänskliga brister, eller synder. Om allt det tiger de. Som om Bibelns ord bara ibland kan användas för att vara torped mot det man utpekar som ondskan." SLUT CITAT
Eftersom jag är en av dem som på bloggen Gemensam framtid har skrivit i denna fråga så får jag väl anse att frågan är riktad till mig.
Först: vad jag vet så är det väl ingen som försvarar de synder du här räknar upp och menar att de skulle vara helt förenliga med en kristen tro och kristen livsstil. Ja, det skulle då vara de som försvarar det dödande som aborterna utgör, men i övrigt ser jag inte att man allmänt försvarar dessa synder.
Men att Guds ord anser utlevd homosexualitet vara en synd anser jag vara tydligt, inte bara i GT utan också i NT. Och det är ju också vad den kristna kyrkan, och även andra religioner, säger om utlevd homosexualitet. Den människa som känner en homosexuell böjelse är lika älskad av Gud som alla andra, men det gör inte att Guds ord ger oss tillstånd att bejaka olika böjelser och dragningar vi som människor kan få brottas med. Någon kan livet igenom få kämpa med en böjelse om att vara otrogen sin make/maka men som kristna är vi förväntade att i trohet mot Gud och i trohet mot den vi är gifta med avstå ifrån att ge vika för böjelsen att vara otrogen, om det skulle vara vår kamp och frestelse i livet.
Det vill säga; vi har en fri vilja där vi kan säga nej eller säga ja till om vi vill böja oss för de riktlinjer Gud har gett i sitt ord för hur vi ska leva vårt liv. Och alla misslyckas vi alltid i något, och vi syndar i tankar, ord och gärningar. Men nåden är vår räddning.
Dock blir det ju något annat om vi säger att vi vet att något är synd, men att vi inte vill bekänna den, och vända om ifrån den, utan istället väljer att bejaka den och leva i den.
Och som kristna i allmänhet, och som förkunnare i synnerhet, har vi en skyldighet att även i den offentliga debatten tala ut vad Guds ord säger, och då även i kontroversiella frågor som utlevd homosexualitet. Än mer angeläget blir det ju när nu vissa kyrkor i dessa yttersta dagar till och med börjar att VÄLSIGNA något som Guds ord absolut inte ger grund för att välsigna och bejaka, utan istället talar om med ord som styggelse osv.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Berndt. Jag menar att vi har en skyldighet att vara trogna Kärleken. Den ska vägleda oss då vi talar om andra människors liv och situation. Jag tycker inte att du visar respekt för människor. Det gör mig ledsen.
PA
Berndt! Förstår inte din iver att slå och trampa på flera av dina systrar och bröder. Var är kärleken? Det finns bara ett evangelium. Det handlar om Jesus Kristus som älskar, befriar , enar, återupprättar och bemyndigar människan! Det du talar om splittrar och gör sönder= grekiskans "diabolos", som betyder göra sönder.
Bernt, jag blir så beklämd när jag ser vad det är du skriver. Du verkar vara en människa med förmåga att handla och har förmåga att formulera dina tankar. Det känns som ett slöseri att använda sådan förmåga till att trampa på andra människor. Varför använder du inte dina resurser för att förmedla kärlek istället för den negativism som du sprider och hjälpa människor istället för att kränka dom. Jag vet att du kommer att kommentera detta som att du vill hjälpa. Men hjälpa handlar inte om alla ska göra som man själv tycker. Självklart ska du få tycka det du tycker, men i officiella rum kränka andra som inte lever sitt liv som dig eller tror som dig, det känns inte medmänskligt! Det känns mer inskränkt.
Till PA, Erica och Ingrid.
Ni är väl alal metodister precis som jag. Och i frågan om utlevd homosexualitet är jag av ingen annan uppfattning än den som uttrycks i vår kyrkas Sociala Principer. En formulering som är helt i linje med Bibeln och helt i linje med hur kristenheten i 2000 tolkat bibeln i den frågan. Gud älskar alla människor, även de som brottas med en homosexuell dragning. Men Gud bejakar inte att människor lever i en utlevd homosexualitet. Om då du Ingrid Svensson anser mig vara diabolisk för att jag hävdar detta, så får jag väl leva med det.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Vi är resultatet av hur vi väljer att möta varandra och vår förmåga att visa kärlek till vår nästa. "Älska din nästa såsom dig själv" är ett bud, det största som vi fått av Gud. Att man ska älska din nästa om den är på ett visst sätt eller tror som mig så att jag känner mig trygg, det tror inte jag att Gud menar. De stora förlorarna är de som tror att Gud exkluderar och förskjuter. Det finns en intolerans inom kyrkan som luktar illa och som inte här hemma i en församling som hävdar att de tror på Gud!
Berndt. Samtidigt har vi kyrkliga rättsfall där en kollega till oss tvingades lämna sin tjänst för att han nekade en homosexuell att bli medlem i församlingen.
Du vet att Metodistkyrkan är splittrad i frågan och du bör inte marknadsföra oss som en konservativ och intolerant kyrka. För det stämmer inte.
Du talar till andra levande människor som söker vägarna sina liv, du skriver inte rätt ut i rymden, du slår människor i ansiktet och trampar deras heligaste tro. Skäms.
PA
Till PA
Om du skäms över vår kyrkas Sociala Principer och vad de och vår kyrka säger på ett MYCKET tydligt sätt i frågan om UTLEVD homosexualitet, så är det ditt problem. Inget enskilt rättsfall eller anklagelse kan ändra på den tydliga formuleringen. Vi har enskilda biskopar och pastorer som har svårt att acceptera vad vår kyrka säger i denna fråga. Man har svårt att acceptera att vi alltjämt, och jag hoppas så förbliver, är en värdekonservativ och bibeltroende kyrka.
Du säger att vi i vår världsvida kyrka har ett "rättsfall där en kollega till oss tvingades lämna sin tjänst för att han nekade en homosexuell att bli medlem i församlingen". Ja, visst kan det vara så. Ingen ska väl nekas att vara medlem därför att man brottas med en homosexuell dragning. Det finns många kristna som konstaterar att de har denna böjelse, men väljer att då heller leva i celibat i lydnad inför Guds ord, och sådana ska absolut inte nekas något medlemskap. Det vore ett allvarligt tjänstefel av en pastor.
Och PA - om du inte vill ha mina kommentarer på din blogg så ge mig bara en liten fingervisning så ska jag givetvis lämna din blogg.
Till Erica
Den bibliska principen att Älska din nästa såsom dig själv" innebär verkligen inte att man ska undvika att varna människor om de lever i konflikt med Guds ord. Den underlåtenheten är det största av alla svek. Ja, fullt jämförbart med om jag skulle låta bli att varna en medmänniska som kommer åkande på en väg där jag vet att det längre fram uppstått ett avgrundsstup. Ja, skulle jag låta bli att varna så skulle den underlåtenheten vara djupt omoralisk och kriminell.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
http://berndtisaksson.dinstudio.se/
@Bernt
Den jämförelsen haltar rejält. Det tror jag att du också förstår. Det förutsätter ju att man utgår från att ens sexuella läggning skulle vara ett avgrundsdjup och det är ju inget allmänt begrepp. Att ha förmågan att sätta sig in i hur andra människor väljer att leva sin liv och respektera detta handlar ju bara om elementär medmänsklighet. Det du och dom som delar dina åsikter gör är ju att förfölja och trakassera människor som väljer att leva utifrån så som Gud skapade dom. Att förneka en annan människa hennes upplevelse av vem man är är, när man inte skadar en annan enksild person är inget som vi ska syssla med tycker jag. Du utgår från en punkt som säger att något är fel istället för i min värld utgå från detta inte överensstämmer med min åsikt. Det du gör är att döma ut andra som inte delar ditt förhållningssätt. Jag dömer inte det du tror på, jag dömer däremot ditt agerande mot de som inte delar ditt sätt att se på livet. Det är en stor skilland tycker jag.
Berndt. jag vill inte slåss och tycker det känns meningslöst när vi inte kan mötas och lyssna på varandra respektfullt som ansvarsfulla människor.
Det är ansikte mot ansikte vi kan samtala. För då märker vi också när vi gått över gränsen.
Om du vill höja ett varningens ord, så är jag övertygad om att vi alla nu har föstått vad du säger.
DET RÄCKER NU! Män och kvinnor är slagna- de ligger redan ner. Sluta!
För mig låter det som du har rejält ont själv också- eftersom du måste slå på dina medsyskon.
Till Erica
Nej, en sexuell läggning är inget avgrundsdjup. Men att välja att inte vända om från en synd, vilket UTLEVD homosexualitet är enligt Bibeln, är däremot ett avgrundsdjup, precis som annan synd som vi inte vill vända om ifrån och bekänna som synd. Försök att se den skillnaden.
Och visst har varje människa sin fria vilja att välja hur man vill leva sitt liv. Om man vill leva det med sitt ego i centrum eller om man vill leva det med Guds hjälp i lydnad till hans ord. "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig", står det i Bibeln. Det är Guds alternativ till oss, som vi kan bejaka eller förkasta som människor. Det gäller dem som brottas med en homosexuell böjelse precis som den principen gäller för oss alla oavsett vad vi har att brottas med.
Jag tror att alla människor har ett kors att bära när vi vill följa Jesus, ett pris att betala i hans efterföljelse. Inte ett pris för vår frälsning för det har Jesus betalt fullt ut med sin offerdöd, men ett efterföljelsens pris som kan se väldigt olika ut från människa till människa.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Till Ingrid Svensson
Nej, jag har inget behov att slå på några medsyskon, och inte heller att anklaga dem för att vara diaboliska, som du gör. Men jag kan ju trösta mig med att även Jesus blev anklagad av de skriftlärda för att vara besatt av Beelsebul.
Men din retorik fungerar inte ty den är väldigt ihålig och ekar tomt. Att säga att "Män och kvinnor är slagna- de ligger redan ner" som ett argument att inte visa på vad Bibeln OCH vår kyrka har att säga i denna fråga, precis som i andra, är inte att svika människor eller att slå de redan slagna. Då har du totalt missuppfattat syftet med de riktlinjer Guds ord ger för vårt liv, och du visar indirekt en stor misstro till Bibelns och vår kyrkas tillförlitlighet.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Berndt: Ok. "jag anklagar dig, min retorik är ihålig och tom och jag har totalt missuppfattat syftet med de riktlinjer Guds ord ger för vårt liv, och jag visar också indirekt en stor misstro till Bibelns och vår kyrkas tillförlitlighet" Kallar du inte det för anklagelse?
Jag har aldrig kallat dig för Beelsebul. Du är en människa- en av Gud älskad och värdefull människa med ansvar. Att göra sig själv till offer och martyr är inte ett sätt att visa ansvar. Däremot har jag sagt att du splittrar och gör sönder, just nu. och det står jag för.
Berndt å alla: Något blev fel och jag blev anonym i förra inlägger. Men det var inte meningen/Ingrid
Till Ingrid Svensson
Du skriver att jag "splittrar och gör sönder, just nu. och det står jag för." slut citat
Aha, så om man inte håller med dig och vissa andra så är man en splittrare? Eller hur ska jag förstå din anklagelse?
Att frågan om utlevd homosexualitet är en känslig fråga för dem som brottas med en sådan böjelse är ju ett rimligt antagande. Men det kan ju inte innebära att en sådana fråga skulle vara förpassad till att bara få debatteras bakom slutna dörrar på några pastorssamlingar. Precis om man nu i offentligheten lyfter fram att man vill, åtminstone i vissa kyrkor, välsigna s.k. homoäktenskap, trots att det helt saknar bibliskt stöd, så måste väl rimligen även vi som vill hålla fast vid vad vår kyrka säger, vad Bibeln säger och vad kyrkorna i alla tider sagt i denna fråga också tillåtas ha yttranderätt. Och det utan att anklagas för att vara diaboliska och sådana som splittrar och gör sönder.
Berndt Isaksson
metodistpastor
benrdt: En sista kommentar till dig, sen måste jag leva lite oxå... Och den sista kommentaren är bara en upprepning av det jag sa nyss: "Du är en människa- en av Gud älskad och värdefull människa med ansvar. Att göra sig själv till offer och martyr är inte ett sätt att visa ansvar."
Du vill verkligen missförstå allt jag säger.
Till Ingrid Svensson
Nej, jag gör mig inte själv till "offer och martyr". men du anklagar mig för att splittra och söndra, och jag vill gärna veta vad du menar med det. Jag har på inget sätt sagt något som går utöver den tydliga och faktiskt skarpa formulering vi har i våra Sociala principer i frågan om utlevd homosexualitet. Som du vet så säger den:
"Although we do not condone the practice of homosexuality and consider this practice incompatible with Christian teaching, we affirm that God's grace is available to all."
Och ska vi tala i begrepp om att splittra och söndra så är det väl i så fall en anklagelse som ska riktas mot dem som vill liberalisera vår kyrka genom att vi skulle bli en kyrka som bejakar och välsignar den homosexuella livsstilen och jämställa den med det av Gud instiftade äktenskapet att ingås mellan en man och en kvinna. De som vill bryta ned den bibliska ordningen anser jag vara de som splittrar och söndrar våra kyrkor.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Lite nyfiken på vad du anser om skilsmässor Berndt. Eller kanske vad du anser att Metodistkyrkan anser om det?
Mvh Anna Sahlberg.
Till Anna Sahlberg
Du vill veta vad jag anser om skilsmässor. Som jag uppfattar både Bibeln och vår kyrka i den frågan så menar vi att trohet i äktenskapet är viktigt, och att de löften man ger om att inget annat än döden kan skilja makarna åt verkligen ska tas på största allvar.
Men vi lever i en ofullkomlig värld och vi är alla ofullkomliga och äktenskap, även de som är aldrig så stabila, kan av olika anledningar gå sönder och man kommer till den punkt där skilsmässa är enda vägen vidare. Enligt Jesus är en skilsmässa ett äktenskapsbrott, vilket ju också säger sig självt.
Sen är det ju då en annan sak att man i vår tid och kultur ofta ser exempel på där man för minsta motgång och kris i äktenskapet väljer att skilja sig. Så är det ju dock långt ifrån alltid utan i stället så har man verkligen gett äktenskapet många chanser men situationen har till slut blivit ohållbar. Guds lag kräver av oss ”var också ni fullkomliga”, vilket man ju kan säga är ett krav även vad troheten i äktenskapet beträffar. Men ingen av oss är likväl fullkomliga utan vi misslyckas och kommer till korta på område efter område i vårt liv.
Så mitt svar på din fråga är att jag anser att den grundläggande principen i Guds ord är att det är fel att skilja sig, men vår mänskliga ofullkomlighet gör att även ett äktenskap kan gå sönder och att Guds nåd kommer oss till mötes när hans fullkomlighetskrav annars skulle döma oss.
Nu förstår jag att du då kanske undrar om inte den nåden då även gäller för dem som väljer att leva i en homosexrelation. Men skillnaden blir då, som jag ser det, att man väljer att leva i något som bibeln faktiskt förbjuder och som man kan avstå ifrån om man väljer att låta Guds ord vara högsta auktoriteten över sitt liv.
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Berndt. Nej, jag avvisar ingen från min blogg. Tror att samtalet är viktigt. Tycker fortfarande inte jag förstår hur du tänker, hur du kan "köra så hårt" i den här frågan utan att tänka på hur det drabbar.
Jag håller med dig om att vi lever i en ofullkomlig värld, det borde göra oss lite försiktigare.
Mvh/PA
Det där som står i Bibeln om att se bjälken i sitt eget öga innan man ser flisen i sin broders öga. Den säger ju en hel del. Att vi människor är ofullkomliga och att det är först när man ser och erkänner ens egna tillkortakommanden som man kan leva sig in i det som till synes är helt olikt en själv.
Tackar för svar Berndt.
mvh Anna Sahlberg.
När B är i farten tycks kommentarerna bara flöda på denna blogg. Det finns människor som får sin näring i denna typ av ”dialog”. Det lever på den, bygger upp sin existens i ett skydd av det egna jaget. ”Dialogen” förstärker deras egen låsning i ett specifikt tankemönster. Det bästa är att nonchalera dem. Vi kan inte förändra Bs tankar. Det spelar ingen roll vilka principer som B försöker förankra sina åsikter i. Det är B bara B som tänker sina egna tankar. Vi kan inte genom denna typ av argumentation förändra hans tankar. Det skulle behövas professionell hjälp för detta. Individen kan själv åstadkomma en så kallad hjärntvätt. Det är faktiskt ingen idé att övertyga B, eller få honom att kanske motivera sig utifrån sitt eget jag och ställningstagande.
Åk till Kabul och fråga mannen i du möter på gatan varför hans hustru bär burka. Han har också låtit sina tankar styras av något annat något utanför honom själv, i gamla traditioner och nuvarande kontext. Fråga kvinnan i Hjällbo varför hon låter könsstympa sin dotter för att hon inte skall på leva ut sin sexualitet. Hon kommer också hänvisas till något annat.
Jag kan bara sammanfatta det jag läst om detta homofobiska skitsnack att det handlar om fundamentalism sjuklig fobi och förmodligen också om en rädsla för att leva ut den egna sexualiteten.
B det är dina tankar, ta ansvar på för dem, göm dig inte bakom något annat!
Anonyma Frida ber mig "B det är dina tankar, ta ansvar på för dem, göm dig inte bakom något annat!"
;-)
B!
Anonym?
Jag heter Frida, vill du ha mitt telefonummer också?
Du har ju inga öron så du behöver antagligen inte det!
till Frida
Du får vara precis så mycket anonym du vill. Inget problem alls. Men jag småler när du i din anonymitet uppmanar mig att inte gömma mig ;-)
Vad som ligger bakom din rädsla och anonymitet är inget jag spekulerar i utan det är ju ditt problem.
Så ha ett fortsatt gott och anonymt liv ;-)
Mvh
Berndt Isaksson
metodistpastor
Är det någon av alla pastorer eller er andra som skriver här som kan upplysa mig om när man upphörde att kalla synd för synd och när blev det olämpligt eller kanske rent av förbjudet att predika omvändelse och befrielse från synd i våra kyrkor?
Detta verkar inte vara samma evangelium som jag växte upp med?
Jag fick lära mig att Bibelns ord var sanning, Jesus var vägen sanningen och livet. Jesus var den samme igår idag och i evig tid!
Jag är kanske naiv men jag tror fortfarande att detta gäller!
För mig känns det som om våra församlingar håller på att glida bort från sanningen och skapa nya sanningar som står i konflikt med Guds eget ord! Församlingen tappar sitt verkliga uppdrag? Det låter i mina öron mycket allvarligt!
Jag kan i alla fall berätta för er att för 35 år sedan predikade man fortfarande klart och tydligt omvändelse från synden i de allra flesta kyrkor! Alla har syndat och behöver bli frälsta och befriade från synd och skam!
Jag är evigt tacksam till Gud och till den pastor som var lydig sitt uppdrag och inte kompromissade med Bibelns budskap utan talade ut sanningen för mig klart och tydligt genom DHA! Synden blev uppenbar i mitt liv och jag fick uppleva syndernas förlåtelse, Golgata forsoning blev levande för mig och jag blev upprättad och av nåd fick jag börja ett nytt liv med Jesus!
Jag blir ledsen när jag läser alla hårda kommentarer till de som fortfarande tror att hela Bibeln är Guds ord!
Har jag sårat någon så vill jag från djupet av mitt hjärta be om förlåtelse, det har aldrig varit min mening eller uppsåt att såra någon med mina ord, jag vet dessutom att samma Jesus som befriade mig vill möta även dej som känner dig sårad och förolämpad av mina eller någon annan människas hårda ord. Om vi bekänner våra synder inför honom så befriar han oss och renar oss från all synd!
mvh Inge Nilsson
Inge: Mig har du inte sårat iallefall. Jag tror precis som ägaren till bloggen att det är viktigt med dialog och då kan man ju inte bestämma vad som ska sägas. Jag har en väldigt klar uppfattning efter många års funderingar om hur jag tror. Det jag framförallt har kommit fram till är att Gud är så mycket större än våra futtiga idéer om hur han ser på oss. När jag läser Bibeln, så ser jag iallefall att det mest dominerande budskapet handlar om Guds enorma kärlek för människorna. Synd tror jag som du att vi är många som är fulla av. Skam tror jag inte hör hemma i tron. Skam tror jag är en mänsklig produkt som inte leder fram till det stora som jag tror att Gud vill visa oss. Jag tror att det finns många sätt att tro på Gud och möta honom. Sen finns det organiserad tro, som de olika samfunden, där vi människor vill att andra ska tro på ett visst sätt. Det är väl där ditt sätt att se på det hela kommer in. För inte menar väl du att ditt sätt är det enda sättet att möta Gud?
Hej Erica!
Håller med dej om att Gud är mycket större än vi kan tänka och förstå. Ef 3:20
Jag vet inte så mycket om din bakgrund och vilken undervisning du fått i ordet men när du säger:
"Jag tror att det finns många sätt att tro på Gud och möta honom"
blir då lite undrande? Därför skulle det vara intressant att höra dina tankar kring det som bibeln kallar frälsning? Och din egen erfarenhet hur du mötte Gud?
Enligt min bibel (hoppas du har samma) finns det bara en väg till Gud. Det är genom att ta emot Jesu försoning när han offrade sig för oss på Golgata. Sen kan vi ju ändå uppleva frälsningen på olika sätt, men grunden är Jesu offer på Golgata.
De som påstår att de hittat fram till Gud utan att gå via Jesu försoning på Golgata är tyvärr allvarlig lurade.
Vägen till Gud och frälsningen, att bli en sann Kristi efterföljare:
1. Vi blir medvetna om synden i våra liv. Rom3:23
2. Vi förstår Guds stora kärlek till oss då han offrade sin son på Korset för vår skull Rom 5:8
3. Vi förstår att vi har ett val vi måste göra antingen stannar vi kvar i synden vilket leder till död, eller väljer vi att ta emot Jesu försoning vilket leder till förlåtelse och liv. Valet är vårt eget! Rom 6:23
4. Vi bekänner Jesus som Herre i våra liv, och i vårt hjärta tror då är är vi frälsta och tillhör Kristus Jesus. Rom 10:9-10
Guds frid/ Inge
Livet i fyra punkter. Har inga invändningar, Men tonfallet är exkluderande (har vi samma bibel? - vilken fråga!)
Tror inte livet punktas så kortfattat. Kristentron erbjuder en tydlig väg, vi både befrias och bemydigas. Vad därutöver är ska vi tala ödmjukt och vackert om. Gud är stor och större.
Tack för alla inlägg, funderingar och synpunkter.
Tänk om vi också lyssnade till varandra, inte bara körde våra argument.
Mvh PA
Hej Per-Axel!
Tack för att jag får gästa din blogg! Tråkigt att du uppfattar mitt inlägg som exkluderande. Frågan har faktiskt sin orsak, det var inte riktat direkt mot Erica utan mera en allmän undran hur vi kan uppfatta Bibelns budskap så olika om vi har samma Bibel?
Att jag överhuvudtaget skriver här beror på att några av dina vänner har citerat ett av mina inlägg från Gemensam Framtid. Som du har länkat till. Av det de skriver skall jag erkänna att även jag tycker de är exkluderande i sina uttalanden. Det är dock ingen ursäkt för mig att vara detsamma.
Jag uppfattade Ericas fråga som att hon antydde att det fanns flera vägar till Gud, därav min undran? I min Bibel kan jag bara finna en väg till Gud,vilket jag försökte beskriva i fyra punkter. Om någon funnit en annan väg som exkluderar Jesu försoningsverk på Golgata då är det tyvärr en villolära och inte Kristen tro, men där hoppas jag att vi har samsyn?
Även jag TÄNKER SJÄLV, men för mig är hela Bibeln pärm till pärm Guds oförfalskade ord. En sådan uppfattning uppfattas tydligen som provocerande av många?
jag tror att vi inte kan sätta oss över Bibelns budskap utan att det får konsekvenser på ett eller annat sätt i våra liv.
Jag delar din uppfattning att vi bör lyssna in varandra mera än vad vi gör, jag försöker faktiskt göra detta, vill gärna förstå varför delar av Kristenheten i detta land verkar ha svängt 180 grader i vissa frågor de senaste åren i jämförelse med vad som predikats i 2000 år?
Hur förklarar du att det som tidigare var fel enligt Bibeln nu är rätt? Och det som tidigare var rätt nu är fel? Ofta leder detta till följdfrågor och undran från min sida. Tyvärr är det inte så många som vill eller vågar svara på de svåra frågorna utan det är lättare att exkludera de som har en annan uppfattning genom att tiga!
Ha en fortsatt skön semester och passa på att riktigt njuta av Guds vackra natur det måste vara balsam för kropp och själ att få vara i skärgården vid denna tid. (PS.ett tipps prova gärna att stänga av dator och mobil några dagar)
mvh. Inge
Måste fråga, ni som kanske vet. Min bild av Metodistkyrkan har varit att de verkligen, i alla tider, levt i samhället och kämpat för sociala rättvisor osv. Är det så?
Min bild är dessutom att de första kristna och kanske även några senare är de som har skrivit ner de olika böckerna. Sen har någon/några valt vilka böcker som ska platsa i "Bibeln". Senare har också de olika böckerna översatts. Uppmuntrar Metodistkyrkan verkligen bokstavstroende syn på Bibeln?
Hej Anna!
Väntade på att Per Axel skulle svara men han lydde tydligen mitt råd att stänga av datorn.
Som Kristen har jag aldrig upplevt någon konflikt mellan att vara en del av samhället, hjälpa människor praktiskt och samtidigt ha en stark Gudstro och en klar förankring i bibeln. Däremot reagerar jag på ditt sätt att beskriva de som tror på hela bibeln som "bokstavstroende" de som förstått att summan av alla ord i bibeln är Guds eviga sanning förmedlat till oss genom DHA, att detta är sanningen som skall göra oss fria. Vi kan aldrig förstå djupet i Guds ord om vi inte har tagit emot DHA i våra hjärtan.
Bokstavstroende är i mina ögon en bild av Farisernas sätt att tänka. De läste lagen för kvinnan som begått äktenskapsbrott, men Jesus såg till hjärtat och avslöjade deras innersta tankars självgodhet och befriade kvinnan. Samtidigt sa Jesus att lagen gäller och inte ens en bokstav får tas bort eller läggas till. Inte omhuldade Jesus synden i kvinnans liv och sa till henne att den synd hon gjort inte var inte så farlig och att Fariseerna hade en större synd! Nej han uppenbarade sin stora nåd och kärlek för henne och hon förstod och bekände att hon var en syndare som behövde bli fri. Bokstaven kan döda men Anden ger liv. Vår uppgift som Kristna är inte att rättfärdig göra det som Bibeln kallar synd utan att förmedla Guds kärlek och nåd till människorna genom DHA så att de som hamnat fel får del av den sanning som gör dem fria.
Må Gud bevara oss från bokstavstroende Kristna som saknar DHA ljus i sina liv.
Skicka en kommentar