Bibi talar i Obamas öra

Så har då Benyamin Netanyahu sagt det som USA väntar av honom. En palestinsk stat, inga fler bosättningar, och fredsprat. Från israeler har det hörts för. Men inte från Bibi. Han skrev istället för länge sedan sin bok om Eretz Israel. Ett storisrael som beroende av tolkningar antingen sträcker sig från Medelhavet till Jordan och inte ser några palestinier, eller omfattar Jordanien, Syrien, delar av Libanon, plus det nuvarande Israel inklusive ockuperad mark.

Har vi då sett ett avgörande genombrott i denna månggenerations långa konflikt? Nja, det finns många "aber" i talet. Bland de klassiska hör talet om avmilitariserad palestinsk stat. Inte så att man inte förstår det efter 60 år av krig. Men det är bara ett steg i begränsningarna av en palestinsk stat. Den innebär att Israel inte släpper den militära kontrollen, vaktposterna blir många både söder- och österut. Jordandalen har alltid ansetts militärt viktig, liksom Golan, men den fronten är en annan historia.

De bosättningar som finns är en avgörande fråga. Liksom återvändandet för palestinska flyktingar. Det är i praktiken lika svårt att avrusta en bosättning som att neka en palestinier återta sitt arv. Det förstnämnda kan bli blodigare.

Men, Obamas ambition får konturer. Vi är många som hoppas på fred. Människorna behöver det. Palestinafrågan måste lösas först, sedan relationerna i norr till Syrien och arabvärlden.

Vi läser inte Bibeln som en politisk karta, vi ser att fridsfursten föddes just där. Det är budskapet. Fred för israeler, fred för palestinier. Det ber vi om.

PS. Från dagens DNs nätupplaga ännu en bild. Du tycker kanske att jag frossar i deras grundstötning, men jag vet att det är lätt hänt. Undrar vad de sa till navigatören?