Funderar på ett emigrera – till solen.
Men hur skulle jag klara mig utan styvmorsviolen, triften, göken och den smygande grönskan?
Det var som om solen hörde mig. Den tystade smattret av regn och fann sig en lucka i molnen. Har just mailat två vänner som plötsligt drabbats av livets onda öga. Mitt i dagen av liv skjuter ett skott av hotet in. Vi fälls. Klamrar oss fast, kravlar oss upp.
Det sköra sköna livet. Jag skänker er alla en ros av rhododendron.
Och här en länk till en ljuvlig intervju i DN med Magnus Olsson som seglar Ericsson 3.
4 kommentarer:
Det var ju kanske inte så snällt att skänka oss just sådana rosor som förgiftar allt i sin närhet. Men tanken var ju fin.
Jonas Hallberg menade i "Spanarna" att det är normalt med regnig sommar. Och från gräsrotsnivå är det en bra sommar...
Vet inget om förgiftning, gift på engelska är dock hygieniskt, utveckla gärna giftigheten. Den här bloggen vill gärna vara lite giftig./PA
Har nu googlat i ämnet. Jo, surt ska de va, kalkskyende som de är, gärna halvskugga. I denna artikel finns lite exempel på alla oss som står ut under rhododendrons inflytande: http://www.odla.nu/artiklar/rododendron-sallskap.shtml
/PA
Skicka en kommentar