Klipporna är vackrare söderut; Fjällbacka och Lysekils skärgårdar, men det är nåt visst med denna trasiga arkipelag. Svårnavigerad - hur gjorde man överhuvudtaget före gps och plotter?
Ursholmen, Sveriges västligaste fyr står i ett hav av grynnor. Miljön som Tistlarna med fyrväktarbostäder, ensligehten som Nidingen, men bergets höjder som - jag vet inte vad...
Hem för att klippa gräs, sedan åter til havet... Klippa som klippa.
Randiga Koster. Djävulen har krattat säger man här uppe. Tror inte jag. Randigt i svartvitt, som världen. Guds skapelse.
PS. DN har en poetisk påa på sin ebsida: Neandertalarna dog ut till flöjtmusik. Så vackert. Artikeln här.
PS 2. Kl 21 34 to kv. Nu seglar de igen på andra kusten, de har nu nått finska viken och kryssar sig hela vägen till St Petersburg i ganska svaga vindar, är framme på lö som det ser ut nu. Fältet är väl samlat, Puma, TelBlue och E4 i samlad ledning. Länk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar