fast ovanliga ostliga vindar, pekar nu träden nakna mot den grå himlen. Så var det inte för en vecka sedan - då löven fortfarande, om än mörknade eller rödfärgade, hängde kvar och avgränsade horisonten. Nu har nattkylan rensat sikten och de kalla nätterna klarnade luften. Snön sparade västkusten denna gång, men bjöd resten av landet ett smakprov på de kommande månadernas bedrägliga vityta. "Som vitmenande gravar" som texten före söndagstexten om frälsning talar om. Snygg utsida. Är inte det dagens mönster? Vem bryr sig om insidan, den syns ju inte, inte ens för sig själv? Ännu har den inte mött sin höst som blåser rent och lämnar klar sikt. Då kanske räddningsropen hörs? Har retat mig på morgonekots och tidningarnas ord om en svensk diplomat som ska utvisas från Marocko sedan personen lämnat över dokument till "separatisterna". I 730-ekot hade man ändrat till "självständighetsrörelsen Polisario". Det är viss skillnad, pinsamt när media medvetslöst tar över marockanskt språkbruk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar