Stödet hemma i USA är inte detsamma som när han valdes. Så blir det alltid - då var det eufori hos många, idag är det realism - det var inte en man som skulle göra det. Globalt var förväntningarna stora, han höll en del bra tal, såg till att USA blev en medaktör på världsscenen - efter den bushiga isolationismen - och fick (kanske just därför) Nobels Fredspris.Det är ett mäktigt ämbete, och han är en människa av god vilja, men världen blir inte enkelt ny.
I år kan han förlora majoriteten i parlamentet och det som idag är svårt blir då omöjligt. I den romerska republiken kunde Julius Ceasar utropa sig (eller faktiskt väljas) till diktator (även om han tog i med råge) och spela ner senatens roll. Det är en frestande tanke. Men så får man väl inte tänka... (även om det finns lite romerska dreams i botten på den amerikanska demokratimodellen.)
På bilden skuggas han av Martin Luther Jr King. Redan han visste att det är majoritetens passiviteten som är vår stora fiende. Livet liksom rullar på, vi ser bort då det onda sker.
Undrar hur det kan ändras?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar