Jag tror att detta är kring denna funktion som vi idag har väldigt skilda uppfattningar om kyrkans och församlingens uppgift.
Vi är inte alls så skiljaktiga i fråga om bibelsyn och församlingssyn som det låter ibland. Vi reagerar på mer extrema yttringar på ömse håll.
Med det är här vi skiljer oss - grindvakteriet.
I en RUT-text som kommer endera dagen skriver vi att kyrkan har en inklusiv inbjudan med ett exklusivt erbjudande. Formuleringen är inte min, men jag har verkligen bejakat den.
Ingen av oss har naturligtvis behov av att gå i riktning mot en djupare och mer utmanande gemenskap med Gud i sällskap med en massa människor som struntar i vem Gud är för oss människor, vad Gud gjort, vad Jesus uppenbarar. Gud kan man alltid vända ryggen, det är liksom kärlekens frihetsdimension, allt annat är diktatorskap.
Med detta tydliga centrum blir därför frågan om grindvakterna ska stå i kyrkporten, och är du och jag, eller om Gud har ställt ut dem någon annanstans, och det är Guds änglar, något Gud fullt och sist förfogar över?
Sanningsbegreppet fokuserar just detta. För det paradoxala är att den person som hyllar sanningen och samtidigt säger sig stå för sanningen - alltid är en lögnare. För den sanningen kan vi aldrig förfoga över.
Därför kan vi bara inbjuda, bjuda vandringen där vi går tillsammans...
Tidningen Dagen fortsätter att pumpa på med artiklar om kyrkorna i förändringstid. Idag med ledarstick, debattartikel om kyrkornas ekonomi och en ekumenisk review.
Det är mycket bra, det handlar samtidigt om en ekumenisk process - vi blir bättre tillsammans OCH en förnyelse om organisation, ekonomi, syn på Uppdraget och nya tilltal.
Detta är en omstörtande process, jag förstår att människor håller emot. Men det har aldrig varit enkelt att vara Jesu lärjunge.
Jesus var så tydlig; han gick emot sin tids syn på barnet, och upphöjde det, han motverkade en nedvärderande kvinnosyn, han tog in de utstötta i gemenskapen; tullindrivare, fd gerillakrigare, han breddade gudsuppdraget till dem som inte tilläts en röst i trons sammanhang och tilltalet handlade om Guds rike - med nya värderingar; den som vill vara störst ska vara de andras tjänare.
Mötet med Jesus förvandlar oss - något annat kan vi inte sätta vårt hopp till. Därför blir det så hopplöst fel när vi ställer oss i portgången och avvisar människor.
I den unga kyrkan var fariséerna huvudmotståndare, det är de än och nu - som då - finns de i det talföra etablissimanget.
Bengt filosoferar vidare på temat. Med denna hänvisning skapar vi rundgång av tankarna.
5 kommentarer:
tack, PA för din tydlighet. Och för evangelium!
Jesu är tydlig med vem som står vid grinden, eller rättare sagt vem som ÄR grinden. han säger:
"Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad... ...Jag har kommit för att de skall ha liv och liv i överflöd. Joh. 10:9-10" Där står ingenting om att vi är sända att stå i vägen, mota bort, eller godkänna.
Ändå är det det vi har gjort. Den uppgiften har vi tagit på oss själva för att vi är rädda eller inte vågar TILLIT. Förvandling vågar man bara i tilliten. Blir förvirrad av Bengts tankar som du hänvisar till. Nåden är enligt MK inget annat än Helig Ande. Nåden är en process som förvandlar, befriar och bemyndigar oss mot fullkomlig kärlek i Kristus. Fullkomlig kärlek behöver inga staket, grindar, grindvakter. Fullkomlig kärlek är liv. Liv kan inte kontrolleras och begränsas. Bra, PA!
Det blev en konstig formulering i min kommentar: " MOTt fullkomlig kärlek". det ska naturligtvis stå EMOT, annars blir det helt fel ;)
Jag blev inte jättetilltalad av uttrycket "exklusivt erbjudande", det är sånt som NK brukar ha på parfymer. Måste jag tycka att just det var jättebra? Annars tyckte jag nämligen det om resten. Hej från elisabeth
PI: Tack, Bengt kan vara lite svår och spännande, bloggposter sällan helt färdigtänkta, bra tycker jag.
E: Nej, det går bra att plocka och plocka bort, Poängen med inklusiv (som är lätt att gilla) i kombination med exklusiv (som kan ge diverse associationer) visar en spänning, tror egentligen att det är det Bengt talar om. Kristentron är inte kravlös, den är exklusiv för att Jesus sedan säger Följ mig (jag tror han säger det till många/alla) och sedan traskar vi med, det utmanar oss - se hur det gick för lärjungarna, inge bra om man vill vara rädd om sig.../PA
Nej, jag tänker inte tala om vad jag "menar". Jag delar tankar och reflektioner, filsoferar rent av (=;. Det står en del mellan raderna ibland och det är fritt att fylla i.
Visst är det så att vi (inte minst metodister) har goda formuleringar och principer. Det är en annan sak att leva ut dem. Nåden är bra även om den är eländig ibland.
Skicka en kommentar