Ändbit

Det verkar vara en telefonkabel. Löper över bohusberget och landar i en liten fyr. Jag har alltid undrat - vad är det för en liten fyr som sitter där inne och ringer. Och vem ringer hon till?

Påminner om Kalle, han med Hobbe. Ser en telefonkiosk och frågar pappan om vad det är för litet sött hus. Pappan berättar. Kalle: "Vilken bra uppfinning, då behöver inte folk gå omkring med egna telefoner i fickan!"

Kommit hem. Rådjuren fortsätter att äta penséer i mina krukor. Funderar på att göra en Runar. Kanske ett stängsel? Eller så får de fortsätta att äta. Förra året gav de sig på klängrosen. Men inte än. Där går min gräns. Ska jag spärra före eller göra en Runar efter?

Jag påstår inte att det är den stora frågan för mig just nu. Har en del annat att grunna på. Postkristendomska tex. Och Israel.

Imponerad över deras medvetna mediastrategi. Dominera hela informationsbilden de första dygnen. Använda You Tube och lägga ut bilder, sanna eller fejkade. Vem vet. Och när de illustrerar den humanitära transportens "vapenarsenal" lägger de ut en palestinasjal intill. Skicka signaler. Det är mediakrigets "rules". Relationen med Turkiet kommer i blickfånget. Detta gigantiska och intressanta muslimska land som har de bästa relationerna till Israel. Militärt samarbete och mycket annat. Mattias Gardell vittnar dock om hur turkarna behandlades värre än europeerna. Måste man inte vara rädd om vännerna?

I Mellanöstern gäller att aldrig visa sig svag. Men hur mycket styrka tål omvärlden. Vad ska nu hända?