Gapet mellan människors ord, vår(a) kultur(er) och kyrkans ord och formspråk är större än vad vi begriper. Orden och bilderna vi tänker låter helt annorlunda i människors öron. Bilderna vi ser, verkar se helt annorlunda ut hos dagens människor.
Kyrkan måste lära sig att tala ett nytt språk, jag kallar det "postkristendomska". Att tala om Jesus med människor som inte har Bibeln i blodet.
Det är därför som vi får en bild av präktighet. Vi sänder signaler om instängdhet. Våra ord och gestaltningen av kristen tro bygger murar vi inte ens själva ser. Gud är tidlös, och rör sig (mest?)utanför våra "osynliga" murar.
Sommaren 2010 talar jag om detta i Centrumkyrkan i Kållered. (6, 13, 20 och 27 juni, och 15, 22, 29 augusti).
Dispositionen och första predikan finns nu på min hemsida om att Läsa i Livet. Här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar