var aldrig havet och stranden aldrig så befriande,
fälten, ängarna och träden, aldrig så vackra och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick vid min sida mot solnedgången, aftonen den underbara, då dina lockar dolde mig för världen, medan du dränkte alla mina sorger, älskling, i en första kyss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar