
Solen kämpar med sydosten. De gula björklöven vinglar över vägen och staden vaknar.
Jag älskar morgonsömniga städer. Trafikens ljuskäglor som skär sina tunnelhål i gryningen. Människor som klätt sina knappast vakna kroppar och ställt ut dem på hållplatsen med ännu en gäspning. Hundar som dras runt i sina koppel innan de åter stängs in till dagsvilan som så mycket liknar nattens.
Vi kallar dem de grå dagarna. Kunde kallas blå eller knallröda.
1 kommentar:
Fina ord som finns inom dig. Hoppas det även finns gott hopp.
Kram på dig pappa!
Skicka en kommentar