lever kyrkan sitt liv.
Jag ska på Missionskonferens på torsdag. Lovade för länge sedan, ska tala för den kyrka som inte finns.
Hur talar vi om vårt uppdrag? Vi har tagit fram en utgångspunkt: Kyrkan är Guds mission och kännetecknas av diakoni. Den korta satsen sätter kyrkan i sitt sammanhang. Den är inte vår, inte heller uppdraget. Det andra laddade innehållet är kännemärket: Diakoni. I bred förståelse. Vårt ärende rymmer ord (och det finns det minsann gott om) och handling. I bästa fall hänger de ihop, och än mer, handlingen säger mer än ord. Kyrkan är som fariséerna, Jesus hade inte mycket att invända mot vad dom sa, men gör inte som dom gör, sa han.
Vårt uttryck för detta är En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar dig och världen.
Diget är medvetet valt (det kunde ha varit mig och världen) men det
drar iväg till objektifiering. Vi är alla det DU som Gud möter. För det är Guds mission.
Lite postkristendomska blir det nog också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar