onsdag 10 november 2010

Oj, oj, oj. Nu öppnar Mona dammluckorna.

Partivänstern i socialdemokratin sprattlar. Morgan Johansson är dess främste talesperson, och han ger sig på "finansministern". Klassiskt grepp. Det har drabbat alla efter Gunnar Sträng. Feldt gick, Allan Larsson hade det inte lätt. Göran Persson blev statsminister, men släppte aldrig finansdepartementet. Åsbrink gick, Pär Nuder gick på pumpen, nu drabbas Östros. (Tydligen bara Ringholm som klarade sig helskinnad).

Jag tror att folk gillar det de hör, då Morgan talar. Men det är återvändssossarna som ler. Vi andra gråter.

En vänstersväng nu och vi är förlorade.

Men, det ska sägas, efter den moderata make-overn finns det nu inte plats för att göra en Blairlabour. Vi har har slicka såren ett tag till. När folket tröttnat på Reinfeldt-Borg-Schlingman öppnar sig fönstret. Tyvärr kommer det att dröja, kanske 2014, mer troligt 2018. Och då utan Mona.

Nästa S-ledare blir också en parentes. Sedan...

Inga kommentarer: