igår. Intressant. På något sätt koncentrerar deras arv det privata, det självupptagna, det undflyende och världsfrånvända i kristenkulturen.
De har rötter i slaveri, fångenskap och fattigdom. Klart man längtade till himlen.
1 Idag består vår rikevärld av en liten grupp som längtar till himlen, resten (och inte bara de) konsumerar, lyfter sig, lyfter skrot, för att de vet(!) att ingen himmel finns.
2 himlens geografi är ett annat problem. Till och med i kyrkan låter det som om vi tror att himlen är däruppe, därute. Hur skyldiga är vi till att gammel-Gud sitter på en molntapp? Himlen inom oss... Vilka ord har vi för det? Inga himmelssånger i vart fall.
3 himlen har egentligen bara en "markör" - Gud. Det är bilden av fullheten - vi ser ansikte mot ansikte, vi möter Skaparen, allt faller på plats, vi får en "världsbild" för evigheten.
4 himlen är både inte här, och här, på en gång. Över oss och i oss - samtidigt. Nu - och sedan - på samma gång.
5 himlen är granne med helvetet, bor vägg i vägg - båda med lång gräns till människornas liv.
6 Guds läge är omöjligt med hemvist bara i himlen ELLER bara på jorden.
7 Bo Setterlind skrev att "himlen har landat". Tre ord som fångar inte bara inkarnationen.
Vi behöver en teologi för himlen.
2 kommentarer:
"För Gud finns över mig och under mig, framför mig och bakom mig. Han omsluter mig på alla sidor."
Eller så kunde vi bara pensionera de sångerna. alla sånger är inte menade att sjungas för alltid. Hälsn elisabeth
Skicka en kommentar