onsdag 8 december 2010

Ett bullrande skratt

Står det i Wikipedia att jag har, sa en journalist som ringde just. Texten är väl inte helt korrekt. Men med Wikipedia är det nu så att saker samlas. Man kan undra varifrån de kommer. Så här står det just nu:

"Pär Axel Sahlberg, född 1954 i en murarfamilj från Borås. Pastor och riksdagsledamot (s) för Hallands län.

Började redan som 21-åring arbeta som pastor i Metodistkyrkan i Sverige. Var länge konfirmationspastor på Västkustgåren, Metodistkyrkans lägergård i Halland, Kungsbacka.

Engagerade sig som kommunpolitiker tack vare en pojke som senare blev fosterbarn hos familjen Sahlberg under fem års tid.

Riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1994-1998 samt från 1999. Ersättare 1998-1999. Satt i riksdagen fram till valet 2006. Ledamot i konstitutionsutskottet, suppleant i socialförsäkringsutskottet, suppleant i utrikesutskottet, suppleant i europarådets svenska delegation samt ledamot i valprövningsnämnden.

Var en viktig del i utredningen som till slut separerade Svenska Kyrkan och staten från varandra.

Ordförande i International League of Religious Socialists från 2003 och Ordförande i Life and Peace. Vice ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund.

En fantastisk talare och en god debattör.

Har ett bullrande skratt som hörs genom väggar av stål.

Två barn och fyra barnbarn."

Man undrar... Det var faktiskt inte genom "pojken som blev fosterbarn" jag engagerade mig. Men en annan pojke jag mötte i kyrkans arbete som fick mig att börja undra.

Väggar av stål?




4 kommentarer:

Elisabeth Tullhage sa...

Skrattet är faktiskt ditt signum. Inte alls en dålig sak. hälsn elisabeth

Anonym sa...

Ditt bullrande skratt finns dokumenterat i en artikel i Kungsbacka tidning (eller Norra Halland)... många år sedan. Jag tror du jobbade i riksdan då men var här på "besök" på nåt arr (politiskt?) på biografen. Tillhörande artikeln finns en bild på dig där du beskrivs i texten som glad och bullrande. Det minns jag för jag tänkte då... att det där goa "bullret" är ju en sann beskrivning.
Jag har inte kvar tidningen för jag brukar inte spara på sånt, men du kanske har den ändå, annars så sparar hembygdsföreningen på både tidningar och predikningar.

/Ingela Ahlstrand

Anonym sa...

Denna vikipediatext låter sympatisk.
Benny

Anna :) sa...

Älskar dig pappa! Instämmer helt med Wikipediatexten!