söndag 5 december 2010

Små splittrade stammar

på varsin sida om Norra Vättern. Det var de som stred om makten. De slog ihjäl och bad, med samma frejdiga min. De var minsann vikingarnas ättlingar.

Birger samlade dem. Förhandlade med Rom och Bremens sändebud, på latin. Byggde den nya nationen. Grundlade Stockholm. Svearna skulle få vara med på allvar, kanske också norr därom liggande fäbodar.

Allt var inte frid och fröjd. Men uppgörelsen med Rom i Skänninge 1248 spelar roll.

Bjälboätten, Birger och efterföljarna, spelade roll. Framöver, efter vissa konvulsioner, och stormaktsdrömnar blev det en hygglig liten småstat med viss moralisk resning.

Jo, jag tänker på Sverige, så beroende av omvärlden (ack dessa historielösa SDare som nu tror de ska regera). Mest tänker jag dock på Ny Kyrka. 1848 döptes de första i Vallersviks kattegatska böljor. 2011 är vi kanske en ny kyrka.

Om den talar vi i Linköping. Bjälbo ligger bara fyra mil bort, liksom Skänninge.


Inga kommentarer: