Kontinentalsocklarna krockade. Skiljde ut ett hav: Skagerack, Kattegatt och Östersjön med vikar och öar. Under miljoner år: Bara vatten, vatten, vatten. För några tusen år sen anade jag en yta. Ett tvärsnitt mellan luft och vatten. Sedan vikingatiden har jag blivit mer än bara en böe. Ett skär: Ett hem för strandskata, mås, trut, skarv och gåsen. Försvarar min plats mellan horisonter. Stolt. Men inte nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar