Taizéandakt i min lilla kyrka, intill Gamla riksvägen i Kållered. Ett nattvardsbord dukat, stilla sånger i skiftande tonarter. Jag både spelade piano och läste texter, vi bad och delade brödet - i påsktiden.
Det var länge sedan jag var präst nu. Utövande präst. Kommit-ut-ur-garderoben-präst. Ringrostig, inget ger sig självt, längre. Är nog bra. Eftertanke är alltid bra.
Har lätt att bli kär - i kyrkor. Den dramatiska katedralen i Cordoba i den gamla randiga moskéns skal. Trefaldighetskyrkan i Göteborg, numera adventisternas kyrka. Grönblå, gigantisk - vacker. Johanneskyrkan i Lindome. Kyrkan på bergsidan nedanför mitt hus i Klövsjö. Min barndoms kyrka i Borås, just såld. Kände att det kändes. Eller Emanuelskyrkan i Kungsbacka, och Vallda kapell.
Nu alltså Centrumkyrkan. Byggd av pingstvänner, filial till Mölndal Pingst. Imponerad att de slog på med en så rejäl kyrka. Liten, men rejäl. Högt i tak, plats för ord som vill flyga, eller böner som kan resa...
När han bröt brödet öppnades deras ögon...
Det finns mycket att se.
(Nästa Taizémässa onsdagen den 19 maj, kl 19)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar