NATTENS MAGI
När solen kryper ner i havet
vaknar den gamle till liv,
glömmer tid och rum
och förlorar sig i
skapandets
universa.
Dagen
blir evigt
lång, räcker
till fantasins öar
i det yttre av med-
vetandets havsband –
sträcker sig mot horisonter
som bara halvt illusoriskt sätter
gräns vid möjligheternas bortre strand.
Midnatt slår, natten spökar, men orken
borrar hål i mörkret och finner nya
magiska gångar, i skikt som
inte förut besökts eller
undersökts av ny-
fikenheten.
I andra ändan
gör åldern sig påmind,
väcker gubben som stel
och dyster vänder sig i sängen,
mellan lakan om korvat sig och veckats,
vacklar upp, tömmer blåsan, kikar på natten
och bara mödosamt sätter riktning mot ny dag.
140331/pas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar