2. Älska era fiender
Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig. Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Matt 5:38-47
Välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. Rom 12:14-17, 21
Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet. Ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks. Rom 13:8, 10, 14
Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. Rom 12:9-10
Öga för öga – den biologiska rättvisan är ännu helt giltig. Om du ger efter visar du svaghet. Det säger magen. Ge igen! Så, vad säger hjärna och hjärta?
Något helt annat. Helt annat.
Kärleken är den tunna is som är tummelplatsen för det sant mänskliga. Tro utan kärlek är inget. Om du älskar dina vänner, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju alla. Men, med er är det annorlunda.
Men med er är det annorlunda: Den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren (Luk 22:26), sa Jesus. Och Paulus har ett likartat uttryck: Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus – såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till. Ef 4:20-24 (Läs också 1 Kor 13 där Paulus förlorar sig i begreppet kärleken.)
Troligen är detta den största utmaningen vi ställs inför i vår nya natur (den nya människan): Älska din fiende. Kärleken är inte den interna valutan i familjen, den är det förhållningssätt som kommer ur korsets nya liv. Och inget annat kitt kan betyda mer i mänsklig gemenskap. (Hur har detta lyckats bli en undanstuvad sanning? Inget annat rymmer revolutionen. Jo, jo – jag vet. Vi sökte en enklare väg. En med lägre egeninsats...)
Gemenskapen med Kristus är vår största och mest sanna utopi, för där har kärleken sin födelseplats. GUD är kärleken och korset är det mest manifesta tecknet på denna utgivande kärlek. Detta sätter dagordningen för våra liv, enskilt och tillsammans.
Jesus och Paulus spänner bågen: Kärlekens yttersta utopi är att älska fienden. Kärlekens ultimata omfattning kan av princip inte vara gränssatt. Det finns inget: Hit men inte längre, kärleken går en mil till, vänder andra kinden till.
Är då kärleken det slutliga undanglidandet? Den älskande som utplånar sig själv. Ja, kanske. Men kärleken har som metod att framkalla reciprocitet. Paulus skriver: Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra.
På kärlekens område kommer flera skikt i sikte: Det rör individen, gruppen och världen. Vi har nog en tendens att tala om kärleken i väldigt personliga, kanske privata ordalag. Nya testamentet rör sig med sund blandning av individ och kollektiv. Detta måste betonas i vår tid som tenderar att bli mer och mer individualiserad.
KÄRLEKEN
Den svåraste konsten
och det mest verkliga
ögon ser in i en annans ögon
tänder ljus av berördhet
den häver mig ur mitt skal
enkelriktad, men befolkad
av rörelsen åt två håll
fångas som luften
ventilerar min lunga
sedan din,
molekylerna
omfördelade.
Hela tiden,
hos mig, hos oss.
#2: Älska din fiende.
– Gå en mil till (kärleken räknar inte stegen).
– Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda (ge inte igen, byt istället perspektiv).
– Fundera hela tiden på alternativa handlingssätt, attityder, tonen i ditt tilltal...
– Överträffa varandra i ömsesidig aktning.
Om vi värjer oss för utopin. Finns det en mer "lagom" stig, som funkar för mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar