och lyckas få det till en riksnyhet som toppar ekosändningen på morgonen. Pär Nuder äntrade Riksdagen samtidigt med mig 1994. Han hade hela stockholmsnätverket i partiet och bakgrund i SSU, jag kom in utan breda kontakter, från en liten valkrets på västkusten. Vi var på varsin ände i riksdagsgruppen.
Han återvände snart till Rosenbad och i Göran Perssons skugga var kanske hans mest fremgångsrika tid då han var spindel i alla nät som spinns runt en regering. Egentligen var han för ung för att vara en grå eminens, men det var nog i realiteten hans roll. Som finansminister fick han inte det utrymme som en rikshushållare behöver, det var som om Göran aldrig lämnade utrymme för det - för han förblev en sorts över-finansminister. Pärs politiska talang slocknade i eftermälet av Göran Persson. Det är en hård politisk verklighet. Talang och förmåga räcker inte, man måste också ha tur med tajmingen.
Det socialdemokratiska partiet har nu sett två talanger i mellangenerationen lämnat politiken; min favorit Ulrika Messing och nu den smarte, men inte så folkliga Nuder.
Att människor går ut och in i politiken är bra, men jag tror inte att dessa båda återkommer. Det är olyckligt.
---
Vindarna har mojnat och VOR-flottans båtar har tryckts ihop under sin nästan sydliga färd. Några stilla dagar i Söderhavet innan de ska tampas med isbergen och runda Hornet om några veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar