lördag 11 april 2009

Jesus Christ Superstar

Lyssnade på den på P2 just. Den gamla klassikern nu med ny text av Ola Salo som själv spelar Jesus.

Minns när den gästade Göteborg, Scandinavium. Fulla hus. Kyrkorna delade ut traktat, upprörda över att den tog slut på korset. Uppståndelsen saknades. Som påsk på påskafton.

Tänk att det alltid blir fel väsen av kyrkan. Nu om Gardells bok, då om rockoperan. Eller som då Marianne Fredriksson skriver om Jesus i Maria Magdalena eller i Den som vandrar om natten.

Var glad, säger jag. Den som vi försöker följa, läsa och förstå är på mångas läppar.
Var glad.

Det är för trist
När Jesus Krist
Ägs av de förtittade
Som om det för andra kvittade
Krubban, korset och graven - tomma
De är våra symboler fromma
Denna frånvaro säger mer än tusen ord.
Vin och bröd dukas på nattvardens bord
Närvarande
Förvandlande

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tar mig långsamt från lidandets kors. Påskafton är ett tomrum.En stillhet. Kyrksalen är avklädd. Alla symboler är bortplockade. Vi väntar. Jag väntar. Tar tid på mig. Pastorn tittat hellre på fotboll i väntan på påskdagen för den är ju "bäst".
Och jag undrar var ska jag sättaner mina trötta fötter? Hör du vinden blåsa? Så säg mig vart!

Kram L

Tänk själv / Läsa i livet sa...

Jo, vinden blåser, men kanske finns det där "paradiset" inte på en särskild plats. Iställer är det där vi finns, söker, bökar och delar.
Fin gudstjänst med en strålande predikan av Anne i S:t Jakob idag. Djupen har många skikt. Jag är inte sä känslig mot fotboll. Men allergisk mot våren som jag samtidigt älskar - så kan det vara.
/Kram PA