Europa och jag I

Talade onsdag kväll på Fjärås S-förenings 90 års dag. De hade beställt ett tal inför EU-parlamentsvalet. Jag valde en kåseriform om mina bilder, i och utanför Europa. Jag talade inte om ekonomi, inte om djurskydd eller den usla jordbrukspolitiken.

Detta sa jag:

EU – en rundresa

Kom med på en resa runt Europa, ibland inne i EU, annars i utkanterna, hos EU:s grannar. Nedslagen belyser viktiga frågor i vår union, men också de politiska områden som utmanar oss.

NORDKAP - gemenskap
När två EU-länder, granne med två som förhåller sig, Norge som submedlem, och Ryssland som håller avståndet. Marianne och jag tog tåget till Narvik, skulle hälsa på grannar i Alta, ytterligare 50 mil norrut, i polcirkelns nordliga land. Vi sa: ”Vi sover över i Narvik och kommer sedan med buss nästa dag.” Vännerna sa, vi hämtar er. Sagt och gjort, i midsommartidens dygnet-runt-ljus kom de om plockade upp oss vid stationen och under natten körde vi genom solbelyst kargt landskap. ”De”, sa de, ”ville inte missa ett helt dygn”. På hemvägen körde de oss till Björkliden, en ny liten 140-mila-resa för vännerna. Som om avstånd kan överbryggas!

Vi är lika, men har olika traditioner, vi har samma behov, men talar olika språk. Så ser världen ut, vi börjar med Europa.

FÄRÖARNA – konstitution
Jag var inbjuden till en konferens på Färöarna. De skulle tala om sin nya konstitution, vi var några från svenska Konstitutionsutskottet som for dit. Väl där tog ett komplicerat seminariearbete vid. Forskare från hela Norden deltog, och politiska gäster. Men vi förstod snart att konstitutionen bara var ett verktyg, den stora frågan handlade om hur man skulle bli helt fria från Danmark. Om det var man inte överens. Man ville gärna fortsätta att få ekonomisk stöttning, men ville bestämma själva. Står vi i enandets tid eller i splittringens? Det behöver inte vara det ena eller det andra. Självstyre och lokal delaktighet kan fungera tillsammans med samlade beslut om de Stora Frågorna. Konstitutionella rörelser går i båda riktningarna.

På kvällen satt vi ett hus som stått där i sin vackra havsvik i över tusen år. Munkarna från Irland hade bott där, norska kungar, brittiska köpmän, grönländska grannar.

(Som ni märker har jag inte riktigt tagit mig in i Europeiska Unionen ännu, men frågorna är våra gemensamma, i EU:s kärnområden och i utkanterna.)

MADRID – tro & politik
I Baskien finns sedan länge en grupp som liknar Broderskapsrörelsen i Sverige, kristna socialdemokrater. I Spanien har sedan Francos dagar gått en skarp gräns mellan en konservativ katolsk kyrka och radikala partier med socialdemokrater i spetsen. Relationen dem emellan har varit närmast oförsonlig. Den socialdemokratiska regeringen under Zapatero har utmanat kyrkan; äktenskapsfrågor, abort och hela skolväsendet har varit symbolfrågor.

Nu har partiet upphöjt den lilla baskiska rörelsen och gett dem ett nationellt uppdrag, med tre uppdrag: Söka dialog med kyrkan, ge människor med socialdemokratisk intressen en plattform och lära partiet att se de religiösa dimensionera. Spanien har genom århundraden varit slagfält, men också gemensam arena för judar (i exil) och muslimer under den stora offensiven under medeltiden.

Broderskapsinternationalen, International League of Religious Socialists, som jag är ordförande för har kunnat medverka i arbetet, och i oktober håller vi kongress i Cordoba.

Det handlar inte om blanda politik och religion, men att se gränssnitten och samverka för att bygga det Goda samhället.

forts av talet i morgon...