Urberget. I samspel med havet. Ibland i aggressiv kamp, annars samspelande om ljuset.
Två element. Det ena fast, om än det får lämna visitkort av miniformat till havets vågor. Erodering, utan sorg. Vattnet tvingas göra halt.
De hör samman. Fastän så olika.
Jag skulle vilja höra vad de säger varandra. Kan de berätta årtusendenas berättelser? Eller sjunger de Sången till Livet?
Kanske är de omedvetna om tid? De bara gör det de är bra på. Står emot, svallar och vågar.
4 kommentarer:
Sån vacker bild, både den fysiska och den inre som du målar upp. Det du beskriver om berget och vattnet, berättar ju en hel del om relationer. Fint!
De vilar i varandra!
Akvarellen är nära!
Kram Li
Just detta berg (och vatten) berättar nog om de danska sjömän som sökte skydd i denna vik (på bilden om jag minns rätt) i väntan på bättre väder för övergång till hemlandet...
L: Vilar i varandra. Fint. Den lånar jag.
M: Vilket minne, du har rätt, det är från Skutholmen utanför Fjällbacka.
Skicka en kommentar