Alla de som hade gått med dem blev som förvandlade därute. Det var som om själva spänningen – äventyret – förvandlade dem, förädlade dem, eller fördärvade dem. Deras rätta personligheter glänste igenom. En del konkurrerade med Mosse om ledningen, deras egon växte. Andra satt bara och grät, längtade efter förr. Andra blev drömmande och ville springa genom öknen – längtan drev dem. Några blev varmt troende, sa att de litade på att Herren skulle sörja för dem. Åter andra uppfann nya gudar, gjorde en stor katt av ölburkar.
Kalle V insåg att det nu var dags att välja. Vem var han när det stormade? Vad var kärnan i hans person? Han insåg att de var på väg att bli en rörelse – vandringen som låg framför dem skulle göra dem till ett folk. Vilket folk?
tbc…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar