Stenar som ropar

Jonas Gardell, Göran Skytte - kanske inte de mest väntade namnen på människor som idag bidrar till att det samtalas om tro i vårt land.

Men Jesus sa att om de (lärjungarna) tiger ska stenarna ropa. De religiöst etablerade fattar - som vanligt - ingenting.

Jag har dock inte tänkt på hur lika agnostiker, ateister och fundamentalister läser Bibeln. De går dit för att finna svaren på allsköns frågor. Sedan bygger de små världar av det de funnit, lever på det, eller förgör det.

Jag tror jag måste skriva det igen. I kristen tro är Jesus uppenbarelsen, Bibeln och kyrkan är vittnesbärarna. (I Islam är det Koranen som uppenbarar och Profeten vittnar.) Varför vill fundamentalister och ateister vända på det? Antar att det är av bekvämlighet, lättare att förhålla sig till ett regelverk än till en relation.

Nätverket klassisk baptism är ett bra exempel. Idag raljerar de med planerna för en ny gemensam kyrka i cyniska och glidande beskrivningar. Här. Tonfallet är lätt infamt. Tänk att tala om systrar och bröder i tron under rubriken Använda Jesus Kristus som trollformell. Vilka kamrater!

Har genom en kollega i Metodistkyrkan i USA fått nys om en grupp inom kyrkan som arbetar för mångfald och öppenhet, inte minst i fråga om hbt-frågor. Länk här. Idag pågår arbetet med att låta kyrkan i USA bli en egen centralkonferens. Bedömningen är att då kommer UMC i USA att omfamna ett ickediskriminerande förhållningssätt till människor som är och vill bli medlemmar. Det finns anledning att se fram mot den dagen, på konferensen i somras röstade hela världens metodister för en sådan ny beslutsordning, så saken avancerar.

Så - kyrkan är i rörelse, det går långsamt. De konservativa krafterna är många, man räds uppdraget och gömmer sig bakom dogmer. Det hela är rätt långt ifrån Jesu radikalitet.