Evangelium för hycklare

Har till facebookvänner erbjudit dem att tjuvläsa min senaste minibok: Evangelium för hycklare. (ca 33 A4)




Här ett utsnitt från slutet:

Fem slutsatser av Jesu konfrontationer med "de fromma":

Den första rör vår tydning av Himmelriket. När Jesus sammanfattar innehållet i tron gör han det med den intressanta raden; rättvisa, barmhärtig och trohet. Jag anar ett samband mellan de tre...

Den andra rör dissonansen mellan orden och handlingen. Är det inte här som fariséerna hade sitt centrala problem, detta och regelklamreriet? Och är inte detta vårt problem? Ord och handling, teori och praktik, att leva Ordet...

Den tredje rör vår fäbless för begripliga och kantiga regelverk. Det är enklare om man vet. Lagen är en bekväm stödjekäpp. Håller vi oss inom lagens råmärken kan vi vara nöjda. Men Jesu ord utmanar just detta. Det är inte lagen som är saken. Lagen kan vara klok, men den är ett plastiskt provisorium, den pekar ut vägen, men är inte vägen...

Den fjärde vårt falska ägande av Gud. Saken, i Guds rike, är inte att det är vårt. Men att vi inbjuds till Riket. Religion riskerar alltid blir en fråga om revir, men handlar egentligen om att få tillstånd att leva Guds hjärta nära...

Den femte handlar om synden, och våra snabba domslut. ”Den som är utan synd kastar första stenen”, sa Jesus till fariséerna som vill se Jesus ta ställning efter lagens bud. Djärvt att lita till deras goda omdöme. Situationen tar oss innanför lagens bud. Om bara lagparagraferna skulle tillämpas var läget kristallklart. Men plötsligt gör Jesus det inte bara till en klinisk sak om brott och straff. Det handlade om mycket mer...

Evangelium betyder ju glatt budskap. Finns det ett sådant – evangelium för hycklare? Jesus ger inte mycket hopp för fariséerna. Samtidigt är han själv just det hoppet.

Men nog verkar det som om en liten omvändelse skulle behövas. Eller kanske en stor?

Ett mail till mig och du är med i Läsecirkeln. Önskar bara din reflektion i retur.

pa.sahlberg@gmail.com