söndag 2 december 2012

När Palmsöndagen erövrade Advent

Kyrkoåret är ett i huvudsak gott sorteringsverk. De stora helgerna är som den stora klockans slag, medan minuterna knatar på i långa serier: fastan, trefaldighetstid, påsktiden...

Fin puls. Inte alltid så träffsäkra rubriker. Paulus skulle haft en del att säga om en del av dem.

Men. Advent. Ankomstens stora dag. Jesus Kung. Detta genompyrda maktbegrepp som så fullständigt omtyds av Jesus. Bilderna var David, Jerusalem, Riket och Folket. Det blev i senare tider arméer, makt, upphöjdhet. Jesus Kung kommer på en åsna. Föds i ett stall. För all del i Betlehem. Davidstaden. Och det blev tätt mellan Hosiannarop och Korsfästrop.

Men. Advent är inte en universalhögtid. Är inte Jul. Och inte Palmsöndag.

Jesus Kung. Och så annorlunda som han var där och då är han nu och här.

Jul och påsk tar liksom över. Men Jesus Kung är mest av allt Nu. Och Framtid.

Denna Annorlundahet håller också i framtidens trådar.

Inga kommentarer: