En amatörgeologs bekännelse

Här på Koster finns mycket litet Bohusgranit, i stället dominerar gnejser av olika slag. Vanligast är en grå glimmerrik gnejs som bildades för omkring 1,6 miljarder år sedan, och en något yngre rödgrå gnejs med inslag av granit, som ofta kallas gnejsgranit. Stora rörelser i jordskorpan har sedan vid flera tillfällen förstört formen på berggrunden. Med tiden har landskapet fått sitt speciella utseende av sprucket och veckat.

De mörka diabasgångarna är typiska för Kosterskärgården. Det ser ut som att någon doppat en pensel i färg och dragit långa svarta streck tvärs över öar och skär. Man har räknat till närmare 700 sådana gångar i Kosterskärgården. De bildades när diabasmagma från jordens inre trängde upp i sprickor i jordskorpan för omkring 1,4 miljarder år sedan.

Diabasen har sedan vittrat på många ställen och bildar nu förutsättningarna för den grunda, unika och vackra skärgård som varma sommardagar nu rymmer hundratals båtar på små holmar, kobbar och skär.