Umgåtts med KAMMANETER idag, kanske våra äldsta släktingar, Havskrusbär, och möjligen andra, större kammar, som egentligen inte är några maneter.
De är svåra att plåta. På land sjunker de ihop till en glasmassa eller geléklump.
Kammaneter (Ctenophora) är vattenlevande, diploblastiska, ryggradslösa djur som påminner lite om maneter, men kammaneterna tillhör alltså inte nässeldjuren. Det finns totalt cirka 100 arter av kammaneter (tre arter i Sverige, däribland havskrusbär), fördelade i fem ordningar. Enligt nya rön (2008) var kammaneterna de första djuren på jorden.
Kammaneter försörjer sig som vattenfiltrerare, planktonätare, eller som parasiter.
Arter av kammaneter har vid flera tillfällen spridit sig invasionsartat. Det första och mest drastiska förloppet ägde rum i Svarta havet, dit Mnemiopsis leidyi spreds med ballastvattnet från handelsfartyg. Arten, som normalt lever längs nordamerikanska atlantkusten, saknade i Svarta havet naturliga fiender och ansjovisfisket runt Svarta havet drabbades svårt eftersom maneten lever av samma föda som ansjovisens yngel. En annan kammanet, Beroe ovata, som är en naturlig predator på M. leidyi, infördes på samma sätt och balanserade i någon mening ekosystemet - bägge arterna är dock sedan dess permanenta i Svarta havets fauna. Sedan dess har M. leidyi påträffats i Kaspiska havet (sannolikt spridd med ballastvatten även dit) och under hösten 2006 påträffades en Mnemiopsis-art (M. gardeni) även vid svenska västkusten och i södra Östersjön. M. gardeni har påvisat liknande spridningsförlopp i Östersjön.
Biologer hoppades att den skulle dö ut i Östersjön av vinterkylan, en förhoppning som inte slog in då den fortfarande kan hittas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar