SLÄKTEN FÖLJA SLÄKTENS GÅNG
Under lindarna vävs tidens maskor
i den gamla kyrkogårdens gömmor –
är som historiens löpsänkor,
skuggade av episka namn
likt fyrar i kunskapens mörker
beroende av varandra
i utbredda mycelier,
länkade samman
i livets hyfernät.
Kyrkklockan summerar mänskligt liv
och låter livets stafettpinne gå
ur hand
i hand;
mycelienät av kända
och okända
mänskliga öden
som DNAmolekylen försvinner
ner genom multnande skikt,
bäddar sig i historiens djupskikt
och nu berättar om framtiden
genom klingande barnskratt
mellan igenskottade gravar
bäddar för utsikten
av mänskliga erfarenheter:
Riktar sig ut från oss
som djärva rotskott
av okuvlig lust
till Livet
i Dödens trädgård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar