Gunilla
Min gamle vän.
Du är biståndsminister. Jag vet hur kul du tycker att det är att få ingå i regeringen.
Men det förpliktigar.
När du häromdagen skrev på Newsmill fick jag dåliga vibbar. Jag vet ju hur du varit emot biståndet länge.
Nu har du ansvaret. Du talar om 100 miljarder, fast glömmer att säga - på tre år. Dessutom att försvaret, det vi har kvar, under samma tid kostat nästan 150 miljarder.
Korruption är ett problem. Men Zambia har upptäckt det i sina kontrollsystem, du har inget sett, eller förstått. Men vad är det du egentligen vill? Stoppa biståndet? Moderatpolitik!
Det stora problemet med biståndet är inte att inte pengarna behövs, och ofta används väl. Det stora problemet är att vi inte vet hur Utveckling verkligen skapas.
Västvärldens förebild har varit att länder med billig arbetskraft och goda naturtillgångar industrialiserats. Det har skapat välstånd. Det sker idag i Indien och Kina. Men vi vet att världen knappast tål en genomindustrialisering efter västerländskt mått.
Mat, sjukvård, utbildning, infrastruktur är i sig alltid genuint gott. Men till och med akut bistånd har saboterat fungerande matmarknader och jordbrukande.
Så det är svårt med utveckling.
Den springande punkten i din snabbutredning är frågan om vad du egentligen vill. Du är nu ditt uppdrags svåraste motståndare.
Ni har alltid varit emot bilateralt bistånd. Försöker du nu underminera svensk traditionspolitik? Jag bara undrar.
Din vän
PA
Visar inlägg med etikett Gunilla Carlsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gunilla Carlsson. Visa alla inlägg
tisdag 25 augusti 2009
måndag 9 mars 2009
Gunilla, du är på fel väg
Stöder vi för att påverka – för att göra avtryck, vara solidariska eller för att döva vårt samvete
Bistånd är svårt, den borgerliga regeringen har minskat ned antalet länder, goda vänner är t.ex. i Managua för att avveckla samarbetet med Nicaragua. Nu drar man fram med lien över biståndet till FN-organ, jag tror det är mest snack, men argumenten imponerar inte. Moderaterna har aldrig gillat biståndsmål som 1% av BNI.
Gunilla Carlsson, biståndsministern med högerstämpel skriver:
• Sveriges röst ska höras: Vi ska inte bara vara en finansiär att räkna med utan också aktivt delta i styrningen av den multilaterala verksamheten.
• Sveriges politik ska ge avtryck: Vi ska inte bara stödja multilateralt arbete över lag utan lägga tyngdpunkten på de organisationer som arbetar i linje med våra mål och prioriteringar.
• Sverige ska vara en kunnig och välinformerad givare när vi engagerar oss i multilateralt utvecklingssamarbete: Såväl skattebetalare som aktivt involverade organisationer ska ha tillgång till god information om hur Sverige deltar i det multilaterala arbetet.
Är det musen som ryter? Sveriges röst ska höras. Är det inte viktigare att rättvisan och solidariteten hörs.
Punkt två var den som väckte mig. Sveriges politik ska ge avtryck. Det ser ut som Gunillas mål. Hon stöder dem som arbetar i linje med hennes mål, värderingar och prioriteringar.
I fåkunnige i världen, lyssna till Gunilla – hon vet hur världens slipsten ska dras. Arma denna världen.
Klart att Sverige ska föra fram sina perspektiv, men hela den bilaterala strukturen bygger på att många bidrar, vi lyssnar till varandra och inte minst mottagarna måste bära sitt ansvar. Det är inte de rika som singlar smulor över borden, det är en mänsklighet där vi behöver varandra.
Gunilla, min gamla vän, gör om – gör rätt.
Artikeln i DN här.
(David vann, alla andra förlorade; publiken, Malmö, polisen, Willander...
VOR: E3 har gjort smarta val, leder med 10-15 timmar, de passerar norr om första "isporten" och siktar nog på att gå igenom den andra på vägen so-vart, mot Hornet.)
Bistånd är svårt, den borgerliga regeringen har minskat ned antalet länder, goda vänner är t.ex. i Managua för att avveckla samarbetet med Nicaragua. Nu drar man fram med lien över biståndet till FN-organ, jag tror det är mest snack, men argumenten imponerar inte. Moderaterna har aldrig gillat biståndsmål som 1% av BNI.
Gunilla Carlsson, biståndsministern med högerstämpel skriver:
• Sveriges röst ska höras: Vi ska inte bara vara en finansiär att räkna med utan också aktivt delta i styrningen av den multilaterala verksamheten.
• Sveriges politik ska ge avtryck: Vi ska inte bara stödja multilateralt arbete över lag utan lägga tyngdpunkten på de organisationer som arbetar i linje med våra mål och prioriteringar.
• Sverige ska vara en kunnig och välinformerad givare när vi engagerar oss i multilateralt utvecklingssamarbete: Såväl skattebetalare som aktivt involverade organisationer ska ha tillgång till god information om hur Sverige deltar i det multilaterala arbetet.
Är det musen som ryter? Sveriges röst ska höras. Är det inte viktigare att rättvisan och solidariteten hörs.
Punkt två var den som väckte mig. Sveriges politik ska ge avtryck. Det ser ut som Gunillas mål. Hon stöder dem som arbetar i linje med hennes mål, värderingar och prioriteringar.
I fåkunnige i världen, lyssna till Gunilla – hon vet hur världens slipsten ska dras. Arma denna världen.
Klart att Sverige ska föra fram sina perspektiv, men hela den bilaterala strukturen bygger på att många bidrar, vi lyssnar till varandra och inte minst mottagarna måste bära sitt ansvar. Det är inte de rika som singlar smulor över borden, det är en mänsklighet där vi behöver varandra.
Gunilla, min gamla vän, gör om – gör rätt.
Artikeln i DN här.
(David vann, alla andra förlorade; publiken, Malmö, polisen, Willander...
VOR: E3 har gjort smarta val, leder med 10-15 timmar, de passerar norr om första "isporten" och siktar nog på att gå igenom den andra på vägen so-vart, mot Hornet.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)