Men intressant om Jesus. Bra att ställa sig frågan om hur det var, hur levde man, hur gammal blev man, vad var "normalt"...
Den delen har jag inte så mycket problem med.
Men när sedan Jonas far till Rom har han stora problem.
1. Kyrkan blev inte maktens redskap förrän en bra bit in i 300-talet. Dessförinnan är det en kämpande rörelse, den slits åt olika håll, olika intressecentra strider. Paradoxalt nog är det kungen (Konstantin) som på allvar samlar de stridande viljorna och gör maktevangelium (fram emot 330-talet).
Fram till dess ser kristendomen på tillvaron ur ett underifrånperspektiv, man gör det i det korta perspektivet, Jesus kommer snart.
Kyrkorna i Rom är resta över de första resterna av en förtryckt religion, liksom platserna som sparats i Nasaret och på andra ställen. Det är i minnen som de känpande troende bevarat det heliga, och bevarats heliga. Denna kunskap hade spelat roll i Jonas Gardell 4.0.
2. Delvis samma resonemang hör hemma när vi talar om de centrala bekännelserna. Från den korta Jesus är Herre till den apotoliska som lästes i programmet. De är inte i första hand produkter av en maktreligion, men det frammejslande som skedde under lång tid, möjligen kan man hävda att de stadfästes under makten.
Av dem kan man inte skapa konflikten mellan en jordisk Joshua och kyrkans Kristus. Å andra sidan kan man säga att det heliga dramat som bekännelserna talar om; födelse, död, uppståndelse, himmelsfärd bar kyrkans budskaps rytm i tidiga år, inte minst uppståndelsen, och vi mer fokuserat på talandet, orden. Men kristen tro är hela paketet; Jesus är och manifesterar Guds rike, händelserna talar för det, och orden hjälper oss att tyda. Att vara Sonen betydde att ha legitimitet, vara Faderns sändebud, tala för fadern.
Jesus svävade aldrig på målet, Johannesevangeliet är tydligt i fråga om hur vikigt det var för Jesus att visa på sin Gudsnärhet. Att den öppnade nya vägar för människorna.
Nästa gång låter det som om det ska handla om hur Jesus kommer tillbaka. Ytterst ett uttryck för hur Gud i Jesus famnar all tid; från Skapelsen, över Frälsningen till den slutliga Räddningen. Det är den Gud Jesus gör tydlig. Som bäddar för vår tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar