måndag 9 mars 2009

Gunilla, du är på fel väg

Stöder vi för att påverka – för att göra avtryck, vara solidariska eller för att döva vårt samvete

Bistånd är svårt, den borgerliga regeringen har minskat ned antalet länder, goda vänner är t.ex. i Managua för att avveckla samarbetet med Nicaragua. Nu drar man fram med lien över biståndet till FN-organ, jag tror det är mest snack, men argumenten imponerar inte. Moderaterna har aldrig gillat biståndsmål som 1% av BNI.

Gunilla Carlsson, biståndsministern med högerstämpel skriver:
• Sveriges röst ska höras: Vi ska inte bara vara en finansiär att räkna med utan också aktivt delta i styrningen av den multilaterala verksamheten.
• Sveriges politik ska ge avtryck: Vi ska inte bara stödja multilateralt arbete över lag utan lägga tyngdpunkten på de organisationer som arbetar i linje med våra mål och prioriteringar.
• Sverige ska vara en kunnig och välinformerad givare när vi engagerar oss i multilateralt utvecklingssamarbete: Såväl skattebetalare som aktivt involverade organisationer ska ha tillgång till god information om hur Sverige deltar i det multilaterala arbetet.


Är det musen som ryter? Sveriges röst ska höras. Är det inte viktigare att rättvisan och solidariteten hörs.

Punkt två var den som väckte mig. Sveriges politik ska ge avtryck. Det ser ut som Gunillas mål. Hon stöder dem som arbetar i linje med hennes mål, värderingar och prioriteringar.

I fåkunnige i världen, lyssna till Gunilla – hon vet hur världens slipsten ska dras. Arma denna världen.

Klart att Sverige ska föra fram sina perspektiv, men hela den bilaterala strukturen bygger på att många bidrar, vi lyssnar till varandra och inte minst mottagarna måste bära sitt ansvar. Det är inte de rika som singlar smulor över borden, det är en mänsklighet där vi behöver varandra.

Gunilla, min gamla vän, gör om – gör rätt.

Artikeln i DN här.

(David vann, alla andra förlorade; publiken, Malmö, polisen, Willander...
VOR: E3 har gjort smarta val, leder med 10-15 timmar, de passerar norr om första "isporten" och siktar nog på att gå igenom den andra på vägen so-vart, mot Hornet.)

8 kommentarer:

Anonym sa...

Det är mkt bra att våra politiker börjar ta tag i det här med biståndet... det är alltför uppenbart att sida tex har alldeles för mkt pengar som de måste kasta bort för att komma upp i 1% målet. Av den anledningen har man haft demokratiprojekt i ryssland i storleksordningen 100 milj. per år; vilken vettig människa tror att det har nån effekt? Putin har full kontroll över media och har en propagandamaskin som motsvarar oändligt mkt mer än de där 100 miljonerna. Mao det var 100 mille kastade i sjön. Och det här är ju bara ett ex.

Därför är det en frisk fläkt när såna som Gunilla Carlsson vågar ta itu med det här problemet. De som förmedlar biståndet har så mkt pengar att de helt enkelt inte vet vad de ska göra med dom.

Och hade biståndet, som det är utformat idag, varit så effektivt hade länder som Kenya och Tanzania varit betydligt rikare idag. Dessa länder har i flera årtionden fått en massa pengar av Sverige. Men det är allt för tydligt att pengarna hamnar i fel händer (läs korruption, administration osv).

Det är faktiskt bättre att minska biståndet kraftigt men samtidigt ha järnkoll på vart pengarna går.

Hemlige sa...

Vi har ju inte råd med bistånd nu när vi också har ett kungligt bröllop att betala.

Anonym sa...

@Hemilige: hellre kungahuset än Mugabe!

Anonym sa...

Dom ska inte dra ner på biståndet, bara se över det så att biståndet är bistånd och inte går till administration - som FN är mästare på.
det låtar på dig som att vi ska fortsätta ge pengar till FN-byråkrater bara för att vi är ett litet land och inte kan påverka så mycket.

Anonym sa...

Självklart måste vi se över hur miljarderna används. Idag granskas såorganisationer som Kvinna till kvinna å andra med lupp medan de stora drakarnas FAO i spetsen inte granskas alls. Kan det vara rätt? Det klart att svenska pengar ska ge avtryck vad ska dom annars bidra till att svenska pengar används och det blir Jänkarnas avtryck som syns vad menas med solidaritet vår syn ska väl framhävas eller ska vi Svenar löägga oss platta för alla andras? jag vill inte att Berlosconi, Sarkozy å det andra stora ska vara de som i alla lägen styr vad som är rätt eller fel. Sverige är i biståndssamanhang ingen liten mus. kanske inge tiger heller men tysta som möss det är vi! säger jag som under tio år arbetat med bistånd och är evgt trött på hur USA Italienare mefl frahöver sig på vår bekostnad - Tack Gunillla för din ambition.

Tänk själv/ Läsa i livet sa...

Jag vänder mig i första hand mot argumenteringen. Att de - FN:organen - ska göra som Sverige/Gunilla/"vi" vill. Det tror jag inte är att samarbeta kring världens problem, det låter som gamle Bush, inte nya Carlsson.

Anonym sa...

Poängen är att välja FN-organ som arbetar i linje med de övergripande svenska biståndsmålen. De målen har sett ungefär likadana ut i ett decennium nu, oberoende av regering vilket är väldigt viktigt när man jobbar med bistånd.

Olika FN-organ präglas också olika mycket av sina huvudsakliga bidragsgivare. Dessa andra givare kan ha andra prioriteringar än den svenska biståndspolitiken. Då minskar Sveriges förmåga att göra skillnad och påverka verksamheten.

Svenskt bistånd är väldigt bra, men inte problemfritt. Snacket om korruption är överdrivet, och visar på okunnighet om korruptionens natur. Däremot kan svenskt bistånd bli mera strategiskt och sammanhållet.

Gunilla gör rätt här och det märks att hon lyssnar en hel del på dem som kan detta.

Det är synd att borgerliga politiker och biståndskritiker snöat in på att 1%-målet i budgeten är ett problem. De flesta år spenderas det ju aldrig så mycket pengar, eftersom vi faktiskt inte accepterar varenda projekt som flyter in...
Jag tycker det är en väldigt vacker målsättning!

Tänk själv/ Läsa i livet sa...

"Biståndsproffset". Det är bra om du ser poänger med det regeringen nu gör, men du kan väl knappast sympatisera med skälen; "att Sverige ska göra avtryck", eller att FN-organen "ska göra som vi vill". För mig strider det i vart fall med de grundläggande principerna för solidaritetsarbete.

1%-målet tjänar ett syfte; vår beredskap att dela med oss. Det är budgetambitionen. Jag tycker att det ska rensas från diverse andra kostnader, men självfallet ska inte pengarna ut till varje pris, men det påverkar inte ambitionsnivån.