
Nu (eller snart) går sommaren in i djupa arkiven. Jaja, ni som följt mig vet ju att jag började sjunga ut den i juli.
Nu griper mörkret in. Den tunga skymningen stiger i land innan dagen andats färdigt. Skänker en ro över landskapet. Får dagen att spegla sig i minnena. Ger en stund för eftertanke.
Vänta med att tända ljusen, eller teven. Låt skymningen känna av dig, röra vid dig, sänka dina tankar i dagens allt kortare sikt.
Detta var Dagen. Sådan var dagen. Denna enda.
1 kommentar:
Ja skymningen så här års är något extra. Du har helt rätt, något att verkligen njuta av!
Skicka en kommentar