Den historiske Jesus och trons Kristus utmanar oss. Över båda bilderna ligger årtusendens filter. De hjälper oss att förstå, sätta i sitt sammanhang, men kan också fungera som "skärmsläckare" - vi missar dynamiken.Verkligheten och myten bryts. Jag tror vi i vår tid har nytta av att kliva in i evangelierna och möta Jesus, Jesus i levande livet. En god startpunkt är Lukas 2. Maria och Symeon blir våra guider till att se och förstå vad som sker. Med den utgångspunkten kan vi läsa, möta och identifiera oss med människorna kring Jesus. Fastän vi tycker att vi vet - kan berättelserna - uppfattar vi nya dimensioner.
Det är så Bibeln kan läsas. Och som Bibeln läser oss. Det blir ett verkligt möte.
Runar Eldebo, som ingår i RUT - en av arbetsgrupperna för en ny kyrka - skriver i dag i tidningen Dagen. Han talar om en "ny stäv på pråmen". En ny djärv riktning. Han pekar särskilt på ledarskapet. Läs här. Läs och kommentera.
Politiskt intressant är också Dagens artikel om Kd och en muslimsk imam. Det låter som en nyhet, men redan inför valet 2002 skrev denne eskilstunaimam nedgörande artiklar mot socialdemokratin och Broderskapsrörelsen, till förmån för Kd. Intressant att notera är den tveksamhet och försiktigthet som det kristdemokratiska partiet möter honom med. Läs här.
13 kommentarer:
"KD kanske är det enda parti som just nu lyfter fram de seriösa värderingsfrågorna." Säger imamen.
Det är ett misslyckande för partierna på vänstersidan att deras värderingar inte kommer fram till alla. Hur jobbar man med det samtidigt som man tar i de praktiska problemen?
Anna.
Delar din syn, men menar att imamen har fel, dvs att det är kd som adresserar dessa frågor. Det tycker jag inte alls att de gör, de sitter i en regering som gör det riktigt tufft för många. Men visst är det ett problem om det uppfattas just så att kd sstår upp för annorlunda värderingar. Vi måste både kunna ha ett värderingsneutralt samhälle som hem för alla, samtidigt som värderingar betyder något, imamen tar ju mkt riktigt upp kommersialismen som den nya tidens religion./pa
Anna kommenterar KD så då tar vä jag Eldebo då.
"Vi ska på nytt rikta in oss på alla de människor som saknar en frälsare och en överjordisk tillit."
Jag tycker att ni skall fundera på jordisk tillit mellan människor innan ni börjar peka på överjordisk tillit (det där lät ganska UFO). Hur vet ni förresten att människor saknar en frälsare? Tänk om det är så att det är oss de undviker?
Jag ifrågasätter jakten, den "militäriska" rekryteringen och ivern efter människor att frälsa för att växa. Det kanske är kyrkan som behöver bli frälst av människorna... Vad händer om man går ut och säger "Vi behöver er" och slutar omyndiggöra människor som kanske inte alls känner sig sakna vare sig frälsning eller tro men väljer bort eller inte lyckas ta sig in för att kyrkans företrädare många gånger utåt visar upp en fasad av präktighet och perfektion ...och det är väl kul för de som når upp till den sortens helighet ...men vi andra då?
Förresten... Hur kommer det sig att vi så ofta får läsa nyheter och uttalanden som rör MK, SMK och SBUF i Tidningen Dagen när vi är så många som prenumererar på Tidningen Sändaren?
/Ingela A
SB menade jag. Men OK med UF också.
/Ingela A
Ingela. Goda invändningar. Mer av sådant, vi behöver just det för samtalet - alltför ofta hamnar vi en "missionsstations" situation är vi är de som ska rädda dom. Jag tror som du att vi behöver varandra. Jag tycker att det är bra att vårt samtal också syns i Dagen, SB är faktiskt med och deläger också den./pa
Intressanta artiklar. Jag tänker mig att det måste var oerhört svårt att verkligen göra nytt. Att vilja nytt är enkelt, men att praktisera det är en våldsam process. Man vet vad man har men inte vad som kommer. Ramar som ska spräckas och ny idéer ta praktisk form. Utmanande! Då gäller det att se på vad man kan få och inte vad man lämnar och det tror jag är en svår uppgift för de allra allra flesta! Intressant att följa detta hos dig!
Det där med KD förvånar inte alls mig. När jag har studerat KD närmare, blir jag näst intill mörkrädd över den otroligt kvinnofientliga politik de för. Islam i Sverige står inför lika starka utmaningar som den kristan kyrkan gör. Man står inför förändring och jag har skapat mig den uppfattningen genom att prata med mina muslimska vänner, att Islam har en lång och knagglig väg när det gäller att göra upp med sin kvinnosyn, samma resa många kristna kyrkor gör i världen och som kyrkorna har fått göra i Sverige. Att man fortfarande ifrågasätter kvinnliga präster säger ju en hel del. Kristen konservatism är farlig anser jag. Det är den som styr mycket av den officiella tonen och där kvinnofrågor och Hbt-frågor och har enligt mig inte något med tro att göra. Så att KD:s politik och den muslimska Imamen trivs ihop,det förstår jag.
Ang Runars artikel så är ju den ständiga frågan inifrån eller utifrån. Någon sa på pastorsdagarna att det inte ska vara världen som styr agendan, men jag tycker att det borde vara det. Så klart är det viktigt att vi har ett ärende. Vad det är måste vi bearbeta. Men det är viktigt att välja vad som kommer först-våra svar eller omgivningens frågor. Jag kan inte se att det handlar om att fylla våra kyrkor. Det handlar mer om att hela världen, inklusive sig själv. Jag är väldigt trött på när vi ska erbjuda sådant vi menar andra behöver. Om vi börjar med oss själva och trivs och drivs av det, tror jag att det blir relavant för andra. Vi kan aldrig "sälja" det vi inte själva vill ha.
Nu har jag läst Eldebo-artikeln två gånger men han tappar mig redan i första stycket, när han tycker att det är spännande men främmande att vara människa i 2010-talet. Om det är främmande för honom att vara människa så är det osannolikt att han hittar en riktning för kyrkan. den ska ändå byggas av människor, i 2010-talet. Nu är ugnen varm och potatisgratängen på g, så jag tänker inte ge honom en tredje chans. Hej fr Elisabeth
Jag har svårare att ge mig in i de politiska positioneringarna. Broderskap attraherar mig men inte mittenpolitik à la (s) och inte höger "förstås".
PA... Vägen Vidare, det där häftet. Jag vill gärna försöka svara på de där frågorna, men kan man på nåt sätt göra frågorna lite enklare, för den som inte har helkoll på hur allt hänger ihop, och vad ordet postmodern betyder och skillnader och likheter mellan våra samfund... Jag menar bara ställa frågan Hur vill du att kyrkan ska vara för att du skulle känna dig hemma där? Eller frågan Varför lämnade du kyrkan... Kanske fråga via webben? Det kanske finns mycket att fundera kring och arbeta med i eventuella svar där också? Jag vet inte om det kan bidra till samtalet, men ville bara nämna det. Jag skulle så gärna vilja veta varför jag känner mig så ensam i min ålder på Gudstjänsterna... vart tog alla 70-talister vägen efter konfat. Har ni tappat en generation? Vad hände? Det ser säkert olika ut i olika församlingar men jag vet ju att det finns människor i min ålder i andra församlingar som känner sig ensamma på det sättet.
Ha det gott. /Ingela A
Ingela, en intressant fråga. Vart tog alla 70-talisterna vägen? Jag som är 70-talist undrar var jag kan hitta en kyrka där frågorna får mer plats än svaren. Så som jag ser så är kyrkorna mer intresserade av svaren än att ställa frågorna.
“Historiske Jesus”?!?
Genom att bara använda denna kontra-historiska självmotsägelse (bevisat av den eminenta avlidne Oxford-historikern, James Parkes, Conflict of the Church and the Synagogue) avslöjar din kristna- [försedd] med skygglappar-agenda-som förlitar sig på fjärde århundradets, hedniska, hellenistiska källor.
Emedan forskare debatterar härkomsten av de ursprungliga redogörelserna på vilka de tidigaste omfattande (från det fjärde århundradet, även fragment är från efter-135 i vanlig tideräkning), romerska hedniska, hellenist-omskrivna versionerna var baserade, så finns det inte ett fragment, inte ens en bokstav i NT som har sitt ursprung DIREKT från det första århundradets fariséeiska judar som följde fariséen Ribi Yehoshua.
Historiker såsom Parkes, et.al, har obestridligen bevisat att fjärde århundradets romerska kristendom var den 180 graders polära antites av första århundradets judendom av alla fariséeiska Ribis. Den tidigaste (efter-135 i vanlig tideräkning) sanna kristna var illvilligt antinomian (anti-Torah), hävdade att de efterträdde och ersatte Torah, judendom och det (”andliga”) Israel och judarna. Den ursprungliga kristendomen var anti-Torah från början emedan DSS (viz., 4Q MMT) och all annan judisk dokumentation bevisar att alla första århundradets fariséer var pro-Torah.
Det är ett berg av historisk judisk information kristna har vägrat att behandla på sidan www.netzarim.co.il (see, speciellt, History museum-sidorna som börjar med ”30-99 I vanlig tideräkning”).
Den ursprungliga kristendomen = anti-Torah. Ribi Yehoshua och hans Netzarim, liksom alla andra fariséer, var pro-Torah. En omedgörlig motsägelse.
Att bygga en romersk avbildning från hellenistiska hörsägen-återgivningar - årtionden efter döden av den första århundradets fariseeiska Ribi, och efter en utdrivning med våld av hellenistiska romerska hedningar, av hans ursprungliga judiska efterföljare (år 135 I vanlig tideräkning, dokumenterat av Eusebius) - baserat på skrifterna av en hellenistisk jude som blev avskuren som en avfälling av de ursprungliga judiska efterföljarna (dokumenterat av Eusebius), är cirkelresonemang genom hedniskt-romerska hellenistiska linser.
Det som den historiska fariséeiska Ribin undervisade finns inte i efter-år 135 I vanlig tideräkning hellenistiska romerska hörsägen-återgivningar, utan i judiska beskrivningar av fariséer och fariséeiska Ribis av den perioden.. i Dödahavsrullarna 4Q MMT (se professor Elisha Qimron), inter alia.
Till de kristna som läser: Frågan är, nu när du har blivit informerad, kommer du att följa den autentiska historiska fariséeiska Ribin? Eller att fortsätta följa den efter-år 135 i vanlig tideräkning romerskt-omskrivna antitesen – en avgud?
Skicka en kommentar