söndag 10 juni 2012

… det handlar om vatten

Predikan i Centrumkyrkan idag kl 11oo. Första söndagen i Trefaldighetstiden, temat är DOPET


H2O är den molekyl som håller samman denna predikan, det är också H2O som håller samman hela livet. Den mest grundläggande, livsskapande och livsavgörande molekylen. Syre och väte. I just rätt blandning – vatten. 70 % av jordens yta, och ungefär lika mycket i vår egen kropp. Vinkeln mellan väteatomerna är 104,45 grader och från 1805 har vi vetat att vatten består av två väteatomer och en syreatom. Vatten möter oss i fast form, som vätska och som gas, eller ånga.

Vattnet är basen i alla de näringsämnen som frambringar liv; vi vattnar våra blommor, vi tvättar våra kroppar och ur livmoderns vatten är vi alla fostrade. Efter vatten törstar vi och vi dricker oss till hälsa. (Vatten bjuds.)

Vattnet förekommer i Bibelns första kapitel – GUDs Ande svävade över vattnet, eller som det står numera: En gudsvind svepte fram över vattnet… Och i Bibelns sista kapitel där det talas om en flod med livets vatten. (Upp 22)

När jag häller dopets vatten i den vackra dopfunten är det i alla dessa tydningar vattenmolekylerna nu bär en stämning och ett innehåll till oss.

Vi ska nalkas detta vatten från de tre perspektiv som dagens tre texter ger oss: Hesekiel, Nikodemos möte med Jesus enligt Johannes och Paulus ord om dopet.

Profeten talar:
Hesekiel, liksom många andra profeter, talar allvaret in i dem som orkade lyssna. Det är den osynliga guden som talar, den som talar genom profeterna, och mest av allt genom Torah – lagen och läran. Profeten säger:
Sedan skall jag bestänka er med rent vatten och göra er rena. Ni har orenat er med alla era avgudabilder, men jag skall göra er rena. Jag skall ge er ett nytt hjärta och fylla er med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på er och ge er ett hjärta av kött. Med min egen ande skall jag fylla er. Jag skall se till att ni följer mina bud och håller er till mina stadgar och lever efter dem. Ni skall få bo i det land jag gav era fäder. Så skall ni vara mitt folk, och jag skall vara er Gud. Hes 36:25-28
Det är en ny ton som hörs, men ännu gäller lagen, och mellan Torah och folket finns ett starkt band. Vi hör tonerna från det gamla paradigmet, men visst finns det också en ton av framtid: med mig egen ande ska jag fylla er. Lagen var inte bara formalia, den handlade om liv.

Nikodemos
Mötet mellan Jesus och Nikodemos är en vattendelare i vår Bibel. Här kommer en farisé och säger att han, och inte bara han, vi tror att du kommer från GUD. Det är ett erkännande, om än i hemlighet om att Jesus är Messias. Det är ett fantastiskt vittnesbörd, ändå är Jesus så avvisande. Johannes berättar:

Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemos och var medlem av judarnas råd. Han kom till Jesus en natt och sade: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom.” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.” Nikodemos svarade: ”Hur kan någon födas när han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike. Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande. Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.” Joh 3:1-8

Född av vatten och ande – det är som ett nyckelord. Men Nikodemos förstår inte. Och vi förstår inte. Vi är så upptagna med livets yttersidor att detta inre ljus inte tillåts lysa.

Dopet
Det är därför som Paulus är så viktig. Han är redo att ompröva mötet med GUD. Korset blev för honom nyckeln till en djupare förståelse. Och han lägger ut korsets och uppståndelsens konsekvenser, med olika infallsvinklar. Här om dopet:

Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom för att den syndiga kroppen skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är frikänd från synden. När vi nu har dött med Kristus är vår tro att vi också skall leva med honom. Vi vet ju att Kristus har uppväckts från de döda och inte mer skall dö. Döden är inte längre herre över honom. När han dog, dog han bort från synden, en gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. Så skall också ni se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud. Rom 6:3-11

Det är nu som om profetens ord och Jesu samtal med Nikodemos får en tydning. När vi nu har dött med Kristus är vår tro att vi ska leva med honom. Nu lever vi för GUD. Dopet med nedsänkning i vatten är det starka symbolen för detta, vi har symboliserat denna nedsänkning med vattenbegjutningen av dopets vatten: i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn.

Så är vattnet liksom upphöjt till symbolen för det andliga. Det är något annat än lagen, än den fasta materien. Det formella har övergått i innerlighet. Lagorden har efterträtts av kärleken. Det är det nya evangeliet, vattnets evangelium. Men allt är symboler för den stora verkligheten – att leva i och av GUDs hand. Vi fastnar i dopteologi och doptvister, men det är inte det saken gäller. Det handlar om mitt i vår mänsklighet – att vara bara människa – också bli varse det stora sammanhang som är människans liv: Att leva i GUDs hand.

Vi krånglar till det. Men livet i GUD är som vattnet. Det finns runt omkring oss, inne i oss. Det ger liv och renhet och är den miljö som föder livet.

I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. AMEN.




Inga kommentarer: